Erkännande av romernas förintelse och antiziganism i EU

Inför romernas nationaldag den 8:e april har Soraya Post förberett en serie aktiviteter i EU-parlamentet. Med ett seminarium lanserar hon arbetet mot antiziganism. Hennes resolution för ett erkännande av antiziganism samt folkmordet på romer under andravärldskriget kommer också diskuteras.

1) Seminarium "Launching the Fight Against Antigypsyism"

Den 25:e mars håller Soraya Post ett stort seminarium för att förankra arbetet mot antiziganism inom EU följt av en arbetslunch tillsammans med bl a kommissionens vice-president Frans Timmermans och presidenten av Europeiska sociala- och ekonomiska kommittén Henri Malosse. Hon kommer bl a dela ut Kommissionen mot Antiziganisms första delrapport till alla deltagare.

2) Debatt av resolution om folkmordet på  romerna under andravärldskriget

På eftermiddagen den 25:e mars kommer parlamentet debattera en resolution Soraya tagit initiativ till för att erkänna antiziganismen och det romska folkmordet under andra världskriget. Resolution kommer därefter röstas om i april.

3) Utbildning för S&D-gruppen

På onsdagen den 26:e håller hon en utbildning för den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet, samt dess personal, med målet att mainstreama romfrågan över hela gruppens politiska arbete. 

"Vi måste inse att romer blir aktivt exkluderade från alla samhällets nivåer. Antiziganism finns överallt och vi behöver se den. Antiziganism är en nyckelfaktor när det handlar om att bygga ett verkligt demokratiskt Europa. Istället för att se grupper som svaga behöver vi se de svaga och skadliga strukturer i våra samhällen som återskapar detta utanförskap."

- Soraya Post

International Roma Day: Launching the Fight against Antigypsyism

25/3 11:30 - 13:00 

Europeiska Parlamentet i Bryssel, Anna Lindhs sal (JAN 4Q2)

Talare:

• Mr Martin Schulz, President of the European Parliament
• Ms Soraya Post, Member of the European Parliament, S&D Roma Spokesperson
• Mr Thomas Hammarberg, Chair of the Swedish Commission against Antigypsyism
• Mr Henri Malosse, President of the European Economic and Social Committee
• Ms Inga Reine, Head of Division, Latvian Presidency of the Council of the European Union
• Ms Paraskevi Michou, Directoral-General Acting, DG Justice, European Commission
• Mr Raymond Gureme, survivor of the Roma genocide during World War II
• Mr Damian Draghici, Member of the European Parliament
• Musical performance by Ms Miritza Lundberg, violinist

Följt av en arbetslunch med kommissionens vicepresident Frans Timmermans.

Grundläggande punkter gällande arbetet mot antiziganism

• Rasismen mot romer behöver nämnas vid sitt rätta namn och den behöver erkännas av majoritetssamhället. För att diskrimineringen och marginaliseringen av romer ska upphöra måste vi börja tala om antiziganismen.

• Arbetet för att förbättra romernas situation på alla nivåer måste ske med utgångspunkten att romer har samma rättigheter som majoritetsbefolkningen. Åtgärder för att förbättra tillgången till utbildning, arbete, boende och hälso- och sjukvård för romer är inte en fråga om välgörenhet utan om fullgörandet av medlemsländernas åtaganden enligt EU:s grundläggande värden och konventioner om mänskliga rättigheter.

• Bristen på politisk vilja för att genomföra det nuvarande EU-ramverket är ett resultat av antiziganismen i samhället. EU:s medlemsländer måste göra konkreta åtaganden för att bekämpa antiziganimsen.

• Arbetet för att bekämpa antiziganismen måste därutöver ske genom utbildningsinsatser för majoritetsbefolkningen om alla människors lika värde och rättigheter om romers historia och romers situation i Europa idag och utbildningsinsatser för den romska befolkningen om deras rättigheter stärkande av det romska civila samhället på alla nivåer

• Folkmordet på romer är bortglömt i historieböckerna. Det är en direkt konsekvens av århundraden av diskriminering och marginalisering av romer i Europa. Att erkänna folkmordet på Romer med en egen minnesdag ger upprättelse för offren och bidrar till att rätta till samhällets historielöshet när det gäller Romernas öde i Europa. Den ökade kunskap hos majoritetsbefolkningen det skulle medföra är ett viktigt första steg i att bekämpa antizanismen i Europa.

Vad är den internationella Romska dagen?

Den årliga Internationella Romska Dagen instiftades vid den första Romska kongressen som hölls i London den 8 april 1971. Vid det mötet enades man om den romska flaggan med den röda Chakran som Romernas officiella symbol och om den romska nationalsången Gelem Gelem.

Varför behöver rasismen mot Romer ett eget namn?

Rasismen mot Romer är norm i dagens Europa. Romer i alla medlemsländer upplever diskriminering i sina dagliga liv från myndighetspersoner och från människor på gatan. Rasismen mot Romer har eskalerat sedan de högerextrema partierna har fått mera inflytande över opinionen i EU. Detta har lett till att rasismen mot Romer har blivit normaliserad. Rasismen mot romer har en lång historia i Europa. För att synliggöra denna rasism mot romer och för att uppbåda politisk vilja för att åtgärda den, brukar den specifika rasism som romer utsätts för benämnas som antiziganism.

Varför ”antiziganism” och inte ”antiromanism” eller ”romafobi”?

Rasismen mot Romer bygger på nedsättande föreställningar och stereotyper om det Romska folket. Det är föreställningar som romantiserar Romerna och deras liv då de framställs som något slags naturväsen som liknar djuren och det är föreställningar som är nedsättande då Romer beskrivs som tjuvar och bedragare. Gemensamt för dessa föreställningar är att de skapar en schablon av en grupp som inte är lika mycket värd som andra människor. Förr brukade romer benämnas som ”zigenare” av majoritetssamhället, vilket hade en negativ klang och var sammankopplat med att romer inte åtnjöt grundläggande rättigheter. Begreppet antiziganism innehåller på det sättet en påminnelse om den historiska diskrimineringen av romer. På det sättet är Antiziganism tydligt kopplat till den specifika historia av rasism som romer utsatts för, och särskilt den institutionaliserade rasismen. Termerna ”antiromism” eller ”romafobi” saknar den dimensionen. Termen "romafobi" kan inte heller ges samma betydelse som ”afrofobi” eller ”islamofobi”. Begreppen "afrofobi", "islamofobi" och även "antisemitism" har etablerats inom ramen för den kamp som respektive grupp har fört mot den särskilda sorts rasism de utsätts för. T.ex. har begreppet ”afrofobi” getts en tydlig koppling till strukturell diskriminering och en historia av slaveri och kolonialism. Begreppet afrofobi är därför laddat med en historisk och strukturell förståelse av rasism på ett sätt som ”romafobi” inte är. Begreppet "Antiziganism" har däremot en tydlig historisk koppling till den statliga diskrimineringen som präglat rasismen mot romer i modern tid och har därför en annan sprängkraft än begreppen ”romafobi” eller ”antiromism”.

Varför behöver Romerna en egen minnesdag för andra världskrigets folkmord?

Den 27 januari 1944 befriades Auschwitz av de allierade styrkorna. I Auschwitz fanns ett romskt läger där sammantaget omkring 20 000 individer mördades. Doktor Mengele hade sitt försökslaboratorium i anslutning till det romska lägret och han använde i stor utsträckning romska barn i sina försök. Lägret tömdes under natten den 2-3 augusti 1943 och samtliga individer som var kvar där, i huvudsak barn, kvinnor och gamla, mördades i gaskamrarna. Av romska organisationer har den 2 augusti utnämnts till minnesdagen över folkmordet på romer.

Det totala antalet romer som mördades under förintelsen är inte klart. En grov uppskattning är dock att totalt 300 000 - 500 000 romer mördades under förintelsen, inte bara i koncentrationsläger utan runt om i byar, städer och skogar på den Europeiska kontinenten. Ingen har sammanställt säkra uppgifter om antalet mördade. Inga brott mot romer togs upp under Nürnbergrättegångarna. Inga romer deltog där som vittnen. De romer som satt i koncentrationsläger fick inte heller någon kompensation för sitt lidande eftersom tyska domare som behandlade ersättningskraven konstaterade att de inte hade satts där på grund av sin etnicitet eller religion utan för att de var asociala och tjuvar. Romernas öde under förintelsen uppmärksammades inte under efterkrigstiden. Tyskland erkände folkmodet på romer först år 1982, och år 2012 avtäckte Merkel ett minnesmärke över detta i Berlin. I byn Lett i Tjeckien står en grisfarm på ett område där ett koncentrationsläger för romer låg under andra världskriget.

Den 27 januari varje år högtidlighålls befrielsen av Auschwitz. Oftast glöms romernas öde bort i det sammanhanget. Ett formellt erkännande av den särskilda minnesdagen för folkmodet på romerna, den 2 augusti, skulle ge romerna en upprättelse för den historielöshet som majoritetssamhället har visat under de senaste 71 åren. Den särskilda uppmärksamhet som detta skulle ge just romernas öde i Europa skulle kunna bli ett första viktigt steg i arbetet mot antiziganismen och bidra till att överbygga klyftan mellan den romska gruppen och majoritetssamhället.

Till dags dato har såvitt är känt endast ett medlemsland erkänt den 2 augusti som minnesdagen över folkmordet på romer, Polen.

Ett erkännande av minnesdagen på EU-nivå skulle innebära att folkmordet på Romer högtidlighålls vid ett särskilt datum varje år. Ett sådant högtidlighållande skulle bidra till att befästa folkmordet på Romer i det kollektiva minnet och etablera en viktig del av romernas historia som en del av Europas gemensamma historia.

Presskontakt 

Hermes Holm 

hermes.holm@ep.europa.eu

+32 491 74 36 78