F! om barnkonventionen som svensk lag

I dag lämnar regeringen sitt förslag till Lagrådet om att göra barnkonventionen till svensk lag. Feministiskt initiativ välkomnar att regeringen äntligen tagit ett steg närmare att inkorporera barnkonventionen till svensk lag, men vi är kritiska till den långsamma processen.

– Det är inte rimligt, att som regeringen föreslår, behöva vänta ända tills januari 2020 innan lagen träder i kraft. Regeringen menar att fördröjningen beror på att de rättstillämpande myndigheterna måste ges god tid att förbereda sig. Vi menar dock att detta bara är undanflykter och föreslår, precis som Unicef, att barnkonventionen görs till svensk lag parallellt med att myndigheter och rättstillämpande myndigheter anpassar svenska lagar till konventionen genom transformering, säger partiledare Gudrun Schyman. 

Barnkonventionen har gällt i Sverige sedan 1990 och svensk lagstiftning står överlag i god överensstämmelse med konventionen. Rättstillämpningen av lagen har dock varit bristande, vilket Barnrättighetsutredningen visade.

– Barnkonventionen som svensk lag kommer att stärka rättstillämpningen i beslut som rör barn, bidra till en helhetssyn av barns mänskliga rättigheter samt tydliggöra att konventionens artiklar ska tolkas i relation till varandra. Med barnkonventionen som lag måste även tjänstepersoner och beslutsfattare förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag då barn i större utsträckning förväntas involveras i beslut som rör barnet självt, säger partiledare Victoria Kawesa.

Idag finns det flera områden som rör barn där behovet av att barnkonventionen blir lag är nödvändigt för att ändra praxis där ett barnperspektiv saknas utifrån barnets bästa. Exemplevis har Sverige länge fått kritik från FN vad gäller barns rättigheter, särskilt vad gäller isolering av barn inom den statliga tvångsvården och i häkte. I Sverige tillåts häktning för barn mellan 15-18 år och de senaste åren har över 100 barn årligen drabbats av detta. Feministiskt initiativ vill se en lagändring där barn inte isoleras eller sätts i häkte.

– Vad gäller frågan om barnets rätt att vara med sina föräldrar, är det problematiskt att barn hålls avskilda från sina föräldrar eftersom familjeåterföreningar alltmer försvårats av Sveriges nya asyllagar. Dessutom måste vi ställa oss frågan om det är barnets bästa i fokus, när barn deporteras till krigsdrabbade länder som Afghanistan. Här måste barnens mänskliga rättigheter gälla, och därför kräver Feministiskt initiativ en flyktingamnesti för ensamkommande flyktingbarn, säger partiledare Victoria Kawesa. 

– Nu när regeringen påbörjat processen med att barnkonventionen ska bli lag vill Feministiskt initiativ att regeringen, med barnets bästa i åtanke, inkommer med en dokumentation av hur barn har lyssnats till i processen och hur barnens åsikter tillvaratagits. Regeringen bör i sammanhanget föregå med gott exempel genom att ta tillvara och lyssna in barns åsikter och tankar inför beslut som ska tas, säger Gudrun Schyman. 

Feministiskt initiativ vill att regeringen ska ge Sveriges samtliga myndigheter ett uppdrag att genomlysa sin verksamhet så att den lever upp till vad barnkonventionen som lag kräver. Genomlysningen ska: