Manifestation mot våldet mot kvinnor

25 november 1999 instiftades FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Idag hedrar vi alla offer och överlevare för våldet, vi samlas och påminner oss om att vi inte är ensamma, att strategier för att motverka våldet finns, att vi som kämpar mot våldet runt om i världen har mycket att lära av varandra.

Vi uppmärksammar den här dagen eftersom var tredje kvinna i världen fortfarande utsätts någon gång för allvarligt fysiskt eller sexuellt våld från en man. Kvinnors våld mot män förekommer, men ytterst sällan ett grovt eller dödligt våld. Mäns våld är däremot enligt WHO en global pandemi.

Våldet i vardagen är ett säkerhetsproblem! Ett demokratiproblem och ett folkhälsoproblem med stora samhällsekonomiska kostnader som följd. 16 miljarder kronor per år, enbart i Sverige, och då är inte kostnaderna för barnens utsatthet inkluderade.

2007 antog regeringen Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Handlingsplaner räcker inte när det sexuella våldet ökar i Sverige. Sverige ligger tillsammans med Danmark och Finland i topp när det gäller fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor, enligt en EU-rapport med jämförelser i 28 länder. Risken för dödligt våld mot kvinnor i Sverige är som störst i samband med separation. Samtidigt hade hälften av morden kunnat förhindras med ett mer professionellt agerande från myndigheternas sida! enligt Tryggare Sveriges genomgång.

Här måste vi också komma ihåg barnen som lever i utsatthet med våld i vardagen. Att våldet trappas upp och även drabbar barnen kan innebära att kvinnan fattar beslut om att gå, men ovisshet om vad som egentligen är bäst för barnen kan också fördröja den processen. Här behövs systematiska riskbedömningar, se till att gemensam vårdnad i princip bör vara utesluten i fall med våld, samt att umgänge med den föräldern barnet inte bor hos måste ordnas på ett sätt som är tryggt, för barnet. Hos många kvinnor finns även en oro över att själv inte kunna försörja barnen. Egen inkomst har visat sig vara den enskilt viktigaste förutsättningen för att gå. Andra viktiga faktorer är tillgång till barnomsorg och socialt stöd: släkt, vänner och professionella. Förbättringar sker men ändå är det 50 av 60 kommuner som brister i arbetet. Och en stor del av ansvaret tas i praktiken fortfarande av frivilligorganisationer. Vi kan inte fortsätta acceptera att stat och kommun tvingar ideella att dra det tyngsta lasset!

Det handlar inte bara om kön, det handlar också om tillgången på rättvisa utan diskriminering. Ojämlikhet i flera dimensioner samtidigt kan förstärka utsattheten: att inte känna till lagar och möjligheter till stöd; att utsättas för rasism i mötet med professionella; eller avsaknad av svenskt medborgarskap och med det avgörande rättigheter. Rätten till skydd mot sexuella övergrepp och andra former av könsrelaterat våld ska, enligt t.ex. FN:s kvinnokonvention, tillkomma alla utan diskriminering. Ändå har anmälningarna om hatbrott mot kvinnor med rasistiska eller religiösa motiv ökat dramatiskt. Särskilt utsatta är afrosvenskar, romer och muslimska kvinnor med slöja.

Asylsökande och papperslösa kvinnor är exempel på fler utsatta grupper. De är inte bara på flykt från förföljelse, hot, övergrepp, tortyr eller krig i länderna de flytt ifrån, utan befinner sig även i en ständigt otrygg situation på grund av sin papperslösa status i Sverige. Blir du utsatt för hot, rån, trakasserier, misshandel eller övergrepp har du väldigt liten möjlighet att få skydd och att få dina rättigheter tillgodosedda. Att anmäla ett övergrepp är omöjligt då polisen utgör ett hot om avvisning. Det innebär att arbetsgivare, bostadsuthyrare, anförvanter eller andra som känner till situationen vet att misshandel, hot, sexuellt eller ekonomiskt utnyttjande inte kan polisanmälas. Alla har rätt till frihet från våld – utan att diskrimineras!

Kvinnor och barn som kommit till Sverige genom anknytning, befinner sig i en särskilt svår situation om de utsätts för våld då risken för att utvisas är hög om relationen avbryts. Om kvinnan lämnar mannen när våldet inletts riskerar hon att inte uppfylla kravet på långvarigt sammanboende – det kan innebära utvisning. Men om hon stannar kvar hos mannen, trots våldet, och därmed uppfyller kravet på långvarigt sammanboende, så är våldet inte tillräckligt allvarligt – då behövs ju inget stöd.

Här behövs ett förtydligande och stärkande av lagen som ger asylsökande och papperslösa kvinnor samma rätt till skyddat boende vid hot om våld som alla andra. Skyddade boenden måste bli en lika självklart del av välfärden med lika långsiktig finansiering som räddningstjänsten. Det är dags att staten gör upp med nationalistiska prioriteringar kring vem som skyddas från vad, på vilka villkor. Vi vill att frihet från våld i vardagen erkänns som en fråga om säkerhet och att de medel som avsätts motsvarar omfattningen av problemet.

Feministiskt initiativ verkar för:

• Att försvarsbudgeten kapas med10 miljarder (ca 20 procent) och att resurserna används för skydd för våldsutsatta, behandling av förövare och offer och till förebyggande arbete.
• Att skyddade boenden blir en lika självklart del av välfärden med lika långsiktig finansiering som exempelvis räddningstjänsten.
• Att tvåårsregeln avskaffas och att våldsutsatta papperslösa kvinnor inte diskrimineras, utan ges samma rätt till skydd.
• Att kunskap om våld blir obligatorisk i alla utbildningar för relevanta professionella inom myndigheter, hälso- och sjukvård och rättsväsende.
• Att staten gör upp med nationalistiska prioriteringar kring vem som skyddas från vad, på vilka villkor.
• Att kvinnofridslagen i fall som handlar om papperslösa migranter ska ha ett självklart företräde framför Utlänningslagen.
• Att papperslösa kvinnor som utsätts för hot, misshandel, utpressning, trakasserier eller sexuella övergrepp ska fredas och garanteras skydd i samband med brott.

Rapporten:
MÄNS VÅLD MOT KVINNOR
Kunskapsläge och politiska krav inför Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2015

Debattartikel av Linnéa Bruno och Gudrun Schyman
Feminism krävs mot det ökade våldet, SvD 15-11-25

------------------------------------------