Hur det vetenskapliga stödet för insatser och metoder på folkhälsoområdet ska värderas har inte varit självklart. Frågan har utretts av Statens folkhälsoinstitut som i en rapport till regeringen föreslår hur en värdering kan genomföras.

– Vårt uppdrag från regeringen att utreda värderingen av vetenskapligt stöd för insatser och metoder på folkhälsoområdet är mycket viktigt för den fortsatta hälsan i befolkningen, säger Sarah Wamala, generaldirektör.

Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på folkhälsoområdet. Den kunskap som presenteras ska vara vetenskapligt grundad och kunna ge vägledning för beslutsfattare, politiker och praktiker. Kunskapen grundas ofta på systematiska genomgångar av forskningen på ett visst område.

Statens folkhälsoinstitut föreslår nu till regeringen hur bedömningar av vetenskapligt stöd på folkhälsoområdet kan genomföras på ett mer enhetligt och tillförlitligt sätt. Förslaget innebär att det så kallade GRADE-systemet bör gälla för bedömningar av folkhälsoinsatser med syfte att främja hälsa. Det är samma system som Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen använder idag. Det råder en samsyn mellan myndigheterna om förslagen.

– Vi ser att GRADE passar in på vår beskrivning av ett system som är användbart också inom folkhälsoområdet. Det finns en del utmaningar med tillämpningen, men inget som vi ser som omöjligt, säger Anna Bessö, avdelningschef.

Det finns starka skäl för att myndigheter på hälsoområdet så långt som möjligt använder samma system för att värdera vetenskapligt stöd. Dels för att budskapet från olika myndigheter är enhetligt och tydligt, dels för att undvika onödigt dubbelarbete.

– Det har tidigare inte funnits något självklart graderingssystem för insatser inom folkhälsoområdet. Att olika genomgångar av forskningen kan komma fram till olika slutsatser kan förstås innebära problem för användarna av resultaten, säger Anna Bessö.

Statens folkhälsoinstitut konstaterar också att värdering av vetenskapligt stöd inte ensamt är tillräckligt för att kunna rekommendera en insats. Där behöver även andra faktorer som exempelvis etik, juridik och kostnader vägas in. Statens folkhälsoinstitut föreslår därför att frågan om rekommendationer inom folkhälsoområdet utreds vidare.

– Om rekommendationer enbart baseras på graden av vetenskapligt stöd, riskerar man att beslut inom folkhälsoområdet begränsas till ett väldigt litet antal insatser utan bredd. Man bör vara medveten om att det inte alltid är insatser med god tillgång av vetenskapliga studier som är mest angelägna för att förbättra hälsan, säger Anna Bessö.

– På kort sikt är det viktigt att beslutsfattare och användare ute i kommuner och landsting görs medvetna om att vi idag, för flera metoder, inte med säkerhet kan säga om de fungerar eller inte baserat på svenska förhållanden, och att man som användare därför måste ta eget ansvar för uppföljning, fortsätter Anna Bessö. Långsiktigt handlar det också om att försöka få till fler välgjorda studier i svenska populationer.

För mer information:
Anna Bessö, avdelningschef, anna.besso@fhi.se, tel. 063-19 96 64
Sofia Ljungdahl, utredare, sofia.ljungdahl@fhi.se, tel. 063-19 96 77
Presstjänsten nås på: 063-19 96 52

Om uppdraget:
Regeringen gav i maj 2011 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samverkan med Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen utreda vilket evidensgraderingssystem som bör gälla för bedömningar av insatser inom folkhälsoområdet. I uppdraget ingick att undersöka lämpligheten att använda evidensgradering enligt det så kallade GRADE-systemet, alternativt om GRADE inte bedömdes lämpligt, utreda och föreslå annat eller andra för folkhälsoområdet lämpliga system.