Nu talar sex av tio läkare alkoholvanor med patienterna

Sex av tio läkare och hälften av alla distriktssköterskor i primärvården tar alltid eller ofta upp frågan om alkoholvanor med sina patienter. Det är en kraftig förbättring jämfört med för tre år sedan. Det visar en utvärdering som presenteras idag.

Genom särskilda anslag från regeringen har en omfattande satsning genom Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut genomförts de senaste tre åren. Syftet är att göra frågan om alkohol till en naturlig del i vardagsvården. Under 2009 satsas 36 miljoner. Satsningen består bland annat i utbildningar mot flera yrkesgrupper i primärvården och företagshälsovården.

Forskning visar att enkla frågor och rådgivning om alkoholvanor är en av de mest effektiva insatserna hälso- och sjukvården kan genomföra för att minska alkoholkonsumtionen.

Frågan om alkoholvanor ställs nu allt oftare och en ökning ses i alla tillfrågade yrkesgrupper. Störst förändring ses bland distriktssköterskorna. Där har andelen nästan fördubblats till drygt 50 procent. Även bland ST-läkare ses en tydlig uppgång - från 45 procent till 56 procent. Andelen allmänläkare har ökat åtta procentenheter från 50 till 58 procent.

- Vi ser en snabb och unik utveckling. Internationellt sett finns inga projekt av denna omfattning. Det har tidigare varit svårt att visa på några resultat i mindre projekt, så det är glädjande att den breda satsningen tycks ge utdelning. Och förändringen har skett på kort tid, säger Svante Pettersson, Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut.

Satsningen visar sig också i en markant ökning av antalet utbildade i frågor kring riskbruk av alkohol och motiverande samtalsmetodik. Till exempel har antalet allmänläkare som haft minst en dagsutbildning i hantering av riskfylld alkoholkonsumtion fördubblats medan den har tredubblats bland distriktssköterskor.

- Hur mycket utbildning man har fått i motiverande samtal påverkar starkt hur ofta man frågar sina patienter om deras alkoholvanor. Ju längre utbildning man fått, desto oftare ställs frågan och desto mer effektiv uppfattar man sig, säger Svante Pettersson.

Jämfört med tidigare utvärderingar har också den regionala spridningen mellan de olika landstingen minskat när det gäller hur ofta frågan om alkoholvanor tas upp. Landstingen i Kronoberg, Kalmar och Uppsala tillhör de som haft mest positiv förändring.

- Avgörande för att nå framgång är förstås utbildning, men också att arbetet stöds av ett tydligt uppdrag att arbeta med frågan och att man har metoder och modeller för sitt arbete, säger Svante Pettersson.

För ytterligare information:
Svante Pettersson, projektchef, Riskbruksprojektet, 08-566135 21, e-post: svante.pettersson@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 52, e-post: johan.landin@fhi.se