Svenska skolbarn har bra hälsa

Svenska skolbarn har jämförelsevis goda levnadsvanor och en bra hälsa men det finns stora skillnader mellan hur pojkar och flickor upplever sin psykiska hälsa. Det visar en internationell studie från Världshälsoorganisationen (WHO), där Sverige är ett av 40 deltagande länder.

Barn i familjer med högre socioekonomisk status har bättre levnadsvanor, de äter mer frukt, äter oftare frukost och de är mer fysiskt aktiva, jämfört med barn i familjer med lägre socioekonomisk status. De har även en bättre kommunikation med sina föräldrar, bättre stöd från sina klasskamrater, fler nära vänner och en bättre psykisk hälsa. Detta är faktorer som har betydelse för barnens hälsa långt upp i vuxen ålder.

Det finns skillnader mellan pojkar och flickor som riskerar att kvarstå eller öka i vuxen ålder. Rapporten visar att flickor har mer hälsosamma levnadsvanor: de äter mer frukt, dricker mindre läsk och borstar i högre grad tänderna. Samtidigt är de mindre nöjda med sina kroppar, har en lägre självskattad hälsa och fler psykosomatiska besvär jämfört med pojkar. Pojkar är mer fysiskt aktiva, men röker och dricker mer än flickor.

Det är dubbelt så vanligt att svenska flickor rapporterar ohälsa än svenska pojkar. Problemtyngden är störst för äldre ungdomar och ser vi till 15-åringarna i studien rapporterar nästan varannan (48%) svensk flicka minst två psykosomatiska besvär i veckan mot var fjärde svensk pojke (24%). Detta är något sämre än genomsnittet för alla länder i studien (44% flickor och 26% för pojkar), men det är mycket bättre än andelarna i länder så som Turkiet (65% flickor; 54% pojkar), Italien (68% flickor, 36% pojkar) och Grekland (58% flickor, 38% pojkar). Men jämför vi de svenska resultaten mot de övriga nordiska länderna så har de svenska flickorna sämre psykisk hälsa. Danmark ligger då bäst till med 3 av 10 flickor (29%) och 2 av 10 pojkar (21%) som rapporterar två psykosomatiska besvär varje vecka.

- Vi vet inte vad som är orsaken till att den höga andelen av psykiska besvär hos framförallt 15-åriga flickor i Sverige, jämfört med flera andra nordiska länderna, säger Lilly Augustine, utredare vid Folkhälsoinstitutet.  Många ungdomar känner sig nere och nervösa. Sådana besvär ingår i ett normalt liv, inte minst under tonåren. Det anmärkningsvärda är dock att andelen 15-åriga svenska flickor som anger besvär ligger på nivåer som är nästa kring det dubbla jämfört med 15-åriga danska flickor.

Förekomsten av mobbning är däremot väldigt låg i Sverige. I Sverige angav fyra procent av skolbarnen att de blivit mobbade åtminstone två gånger senaste månaden.  De länder som rapporterat högst andel av mobbning är Litauen och Estland där siffrorna ligger mellan 20 och 30 procent.

Mer om rapporten

Den 2 maj publicerade WHO rapporten Social determinants of health and well-being among young people. Rapporten baseras på data från undersökningen Health behaviours among School-aged Children (HBSC) år 2009/2010. Data samlades då in i 39 länder och regioner i Europa och Nordamerika. Totalt har över 200 000 skolbarn i åldern 11-, 13- och 15 år fått besvara en enkät under skoltid. Studien HBSC genomförs vart fjärde år.

Mer information kring rapporten, och de viktigaste resultaten återfinns på WHO: s Regional Office for Europe http://www.euro.who.int/HBSC.

Mer information kring studien HBSC (Health Behaviour in School-aged Children) återfinns på hemsidan http://www.hbsc.org

De svenska resultaten från år 2009/10 har publicerats av Statens folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Svenska-skolbarns-halsovanor-200910-Grundrapport/

För ytterligare information:

Lilly Augustine, utredare, 063-19 97 40, e-post:  lilly.augustine@fhi.se

Petra Löfstedt, utredare, 063-19 97 11, e-post: petra.lofstedt@fhi.se

Maria Corell, utredare, 063-199728, e-post: maria.corell@fhi.se

Henrik Engberg, pressekreterare, 063- 19 97 17, e-post: henrik.engberg@fhi.se