Ny klagomekanism stärker skyddet för mänskliga rättigheter

Idag träder tilläggsprotokollet för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i kraft. Men Sveriges regering väljer att stå vid sidan av när detta viktiga instrument för uppfyllandet av alla mänskliga rättigheter införs.

Tilläggsprotokollet gör att människor vars rätt till exempelvis mat, hälsa och bostad kränkts och som inte kan få hjälp inom det egna landet, nu kan vända sig till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för att få upprättelse.

År 1966 antogs en liknande mekanism för medborgerliga och politiska rättigheter. När tilläggsprotokollet för ESK-konventionen nu träder i kraft överbyggs ett stort glapp i det internationella systemet för mänskliga rättigheter. Det internationella samfundet bekräftar nu att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har samma tyngd som till exempel yttrandefrihet eller rätten till en rättvis rättegång. FIAN, som tillsammans med hundratals organisationer arbetat i tjugo år för att få till stånd ett tilläggsprotokoll, ser detta som en stor framgång.

-  Tilläggsprotokollet är ett viktigt verktyg för uppfyllandet av alla människors mänskliga rättigheter. Det är särskilt viktigt för att människor som lever i fattigdom, där kvinnor och barn tillhör de mest utsatta, ska kunna hålla sina regeringar ansvariga för kränkningar av deras rättigheter, säger Anita Klum, ordförande för FIAN International.

Tilläggsprotokollet är tänkt att komplettera och inte ersätta nationella system, som är centrala för att offer för kränkningar ska kunna söka upprättelse. Men de beslut som kommer att fattas av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inom ramen för protokollet kommer sannolikt att påverka nationella och regionala domstolar runtom i världen.

Oppositionen har verkat för ett svenskt undertecknande och ratificering men Sveriges riksdag har nu beslutat att det inte är aktuellt att underteckna eller ratificera protokollet, vilket är regeringens linje.

-  Regeringen framhåller ofta Sverige som en förebild när det gäller mänskliga rättigheter. De borde därför gå i spetsen för att stärka skyddet för alla mänskliga rättigheter och inte ställa sig vid sidan av, säger Maria Starck, ordförande för FIAN Sverige.

Fakta

I juni är det 20 år sedan FN slog fast att alla mänskliga rättigheter är inbördes beroende, odelbara, varandra förstärkande och ska åtlydas likvärdigt. Därför bör de också ha samma skyddsmekanismer och samma typ av uppföljning, det vill säga även var sitt tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollet till ESK-konventionen antogs enhälligt av FN:s generalförsamling 2008. För att det skulle träda i kraft krävdes att minst tio länder ratificerar protokollet. För tre månader sedan blev Uruguay det tionde landet att ratificera protokollet. De tio länderna som hittills ratificerat är: Argentina, Spanien, Ecuador, Mongoliet, Bolivia, Bosnien, Slovakien, El Salvador, Portugal och Uruguay.