Tre nominerade till Sveriges största dokumentärfilmspris

De nominerade till 2014 års Eric Forsgren pris för bästa dokumentärfilm är Karin Ekberg för filmen Att skiljas, Per Anders Rudelius för filmen Greven och Frälsebönderna och Maud Nycander för filmen Vägens ände.

  - Vi har i Eric Forsgrens anda nominerat tre filmer som mött den stora publiken via televisionen. Två av filmerna ger, så som många av Erics egna filmer, röst åt människor som sällan hörs eller syns i våra medier. Den tredje filmen är en familjeinteriör, en dotters skildring av föräldrarnas uppbrott från ett långt äktenskap. Alla tre filmerna utnyttjar dokumentärens unika möjlighet att komma nära och visa det som bara den tålmodiga – och betrodda – filmaren får se, säger Otto Fagerstedt ordförande i juryn. Övriga jurydeltagare har varit Tom Alandh, Charlotte Hellström, Sofia Nordin och Lars Säfström.

Prisvinnaren tillkännages den 14 november under dokumentärfilmsdagen på Studio Acusticum i Piteå. Eric Forsgrens pris är Sveriges största dokumentärfilmspris på 100 000 kr och har delats ut sedan 2008. Tidigare vinnare är Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimi, Peter Torbiörnssson, Tom Alandh, Ylva Hemstad, Åsa Blanck och Johan Palmgren, samt Björn Fävremark. 

Den legendariska tv- och dokumentärfilmsproducenten Eric Forsgren beslutade 2008 att avsätta 1 miljon kronor att årligen utdelas under tio år. Eric Forsgren var den först anställde vid Sveriges Radio som i slutet av 50-talet fick i uppdrag att med dokumentärfilm spegla Norrland för svenska folket. Anledningen till donationen var hans uppfattning att dokumentärfilm för television har blivit försummad under många år och hans vilja att gynna den renodlade dokumentärfilmen.

Dokumentärfilmsdagen arrangeras och finansieras av Filmpool Nord AB, LTU Piteå, Piteå kommun och Sparbanken Nord. Du hittar hela programmet här: Program-2014.pdf

Mer om de nominerade filmerna:

Att skiljas av Karin Ekberg

De har varit gifta i 38 år. Under de senaste 15 åren har de sovit i separata sovrum. Nu vill en av dem skiljas. Villan är redan till försäljning. Kan man slänga brudklänningen i en container? Vad gör man med kristallglasen ingen vill ha? Och vigselringen – vad ska man göra med den?

I sin första dokumentärfilm följer Karin Ekberg sina föräldrar med filmkameran under ett år av deras liv. Ett år då ingenting är sig likt. Vi möter dem för första gången i det som tidigare var deras gemensamma hem. Saker ska delas upp. Rummen ödsliga, enstaka möbler här och där. Mamman har redan flyttat och nu är det bara det sista kvar. ”Vill du ha den eller inte? Du har ju aldrig tyckt om den!” Det är nervigt. Laddat. Pappan bär ut i bilen, stannar upp och vill minnas, leta efter känslorna som fanns en gång. Det vill inte mamman, otålig att komma iväg.

Vad händer mellan två människor som skiljer sig? Att skiljas är en tragikomisk dokumentär som skildrar de allra sista akterna i ett långt äktenskap. En film om att trevande söka en början i det som äntligen och tyvärr – är slut.

Greven och frälsebönderna av Per Anders Rudelius

När greven vill chockhöja arrendet protesterar frälsebönderna. De har sedan länge velat köpa loss den mark de brukat i många generationer. I Greven och frälsebönderna skildrar filmaren Per Anders Rudelius en konflikt med rötter i det gamla feodalsamhället.

Innanför de stängda grindarna vid slottet på Trolle Ljungby gods utanför Kristianstad styr 90-årige greve Trolle Wachtmeister sitt fideikommiss med järnhand. Han vet hur man driver en egendom för att få mesta möjliga avkastning ur jorden som hans arrendatorer, frälsebönderna brukar.

På den andra sidan står bönderna som i århundraden levt med kampen och hoppet om att få friköpa sina gårdar, och som dessutom fått ett senare brutet löfte av riksdagen om en friköpslag. Per-Axel, hans brorson Nils-Åke och deras förfäder har i fem generationer arrenderat och brukat jorden på Norregården i Edenryd. De har bestämt sig för att ta den rättsliga striden mot greven i hans försök att chockhöja arrendeavgiften. De har inte heller gett upp sin allra högsta önskan om att en dag få friköpa jorden och gården som är byggd genom förfädernas svett och möda. I ögonen på Per-Axel lyser avskyn mot livets orättvisor.

Vägens ände av Maud Nycander

I Vägens ände möter vi Daina som lever i Latgale i östra Lettland, alldeles vid den ryska gränsen. Hon bor tre kilometer från närmaste väg utan varken el eller rinnande vatten. Taket har rasat in. Hon är helt hänvisad till sig själv för att klara sin tillvaro. Dainas båda barn har emigrerat, sonen till Norge och dottern till Italien. När hon känner sig ensam går hon till sin döda mans grav, sitter och pratar med honom som om han levde.

Maud Nycander har i Vägens ände fångat det stora i den lilla berättelsen. Det är en poetisk och existentiell film om val vi gör i livet, om envishet, svek, kärlek och sorg.

För mer information om nomineringarna kontakta
Otto Fagerstedt, juryordförande, tel. 08-784 8450