Remissvar om säljhets och visselblåsning

Finansinspektionen arbetar med att implementera EU-direktiven Mifid II och Mifir. Finansförbundet pekar i sitt remissvar på brister i förslaget, både när det gäller säljhets och skyddet för visselblåsare.

Vad tycker Finansförbundet om EU-direktiven MiFID II?

Finansförbundet är positiva till direktiven från EU. Förbundet har haft inflytande på resultatet genom bland andra NFU och UNI Europe Finance. Däremot har man tyvärr inte gått tillräckligt långt i utredningen på nationell nivå när det gäller provisionsförbud, belöningssystem och visselblåsning. Lagförslagen hade behövt vara tydligare och ge ett starkare rättsskydd för de anställda i branschen.

– Direktiven var på flera punkter väldigt bestämda, till exempel när det gällde skydd för visselblåsare och att säkerställa att rådgivning inte är försäljning. Lagförslaget behöver, när det gäller dessa områden, bli mycket tydligare, säger Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet.

Vad handlar remissvaret om provisionsförbud och belöningssystem om?

Remissvaret om provisionsförbud och belöningssystem handlar om intressekonflikten mellan säljhets och rådgivning. En rådgivare ska inte på grund av bedömning, belöning eller bestraffning drivas att sälja en viss produkt om en annan produkt hade passat kunden bättre. Finansförbundet efterfrågar ett förbud mot rent kvantitativa individuella försäljningsmål, till exempel mål enbart baserade på antal sålda produkter eller försäljningsvolym i kronor. EU-direktiven går tydligt på samma linje, men i utredningen som ligger har ”försäljningsmål” strukits från lagförslaget, något som Finansförbundet ställer sig mycket frågande till.

Finansförbundet anser att det inte räcker att bara ta upp frågan om belöning i lagförslaget – även bedömning och bestraffning behöver inkluderas. Regler om belöningssystem och ersättningar kommer inte i sig ge färre intressekonflikter. Företag kommer fortfarande kunna ha säljtävlingar, poängtavlor, koppla lön och karriär till rent kvantitativa försäljningsmål och så vidare.

Finansförbundet anser vidare att i sammanhanget behöver begreppet ”belöningssystem” inte bara inbegripa belöningar utan också bestraffningar. Negativa incitament är också incitament och i en anställningssituation är de negativa oftast betydligt starkare än de positiva. Avsked, förhindradade karriärmöjligheter, utebliven löneutveckling, utpekande av individers resultat framför grupp, mobbning, utfrysning med mera får mycket stora negativa effekter för individen, individens närstående och arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Hur påverkar detta de anställda i bank- och finansbranschen?

Många privat- eller företagsrådgivare i branschen har sedan flera år tillbaka vittnat om en ökad säljhets från arbetsgivaren. De anställda är satta under stor press vilket skapar en dålig arbetsmiljö. Undersökningar som Finansförbundet har gjort visar att nio av tio medlemmar anser att försäljningskraven har ökat i stor, eller ganska stor, utsträckning de senaste åren och att det medfört ökad stress. På många arbetsplatser upplever Finansförbundets medlemmar försäljningskraven som omöjliga. Målen sätts högt upp i organisationen och individen har inget inflytande över sina säljmål. Kampanjprodukten ska säljas till alla kunder, oavsett kundens behov. Två av tre av Finansförbundets medlemmar upplever ett motsatsförhållande mellan att uppnå försäljningsmål och att ge kvalificerad rådgivning. Oseriösa eller felaktiga incitament riskerar att skada företagens förtroende och relationer till kunderna.

– Våra medlemmar uppger att de känner sig stressade och inte alltid hinner ge god rådgivning. Med EU-lagstiftningen i ryggen hade man en utmärkt chans att ställa krav på företagen, säger Ulrika Boëthius.

Vad handlar remissvaret om visselblåsning om?

För att uppnå mer stabila finansmarknader med fungerande visselblåsning krävs ett starkt rättsskydd för den enskilde anmälaren. Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Riksbanken är beroende av att det finns individer som slår larm för att värna det finansiella systemet, det egna företaget eller kunderna. MiFID II och flera andra direktiv ger stora möjligheter att öka skyddet för visselblåsare. Utredningens föreslag är dock så restriktiva som de kan bli. Det är tveksamt om de ens når upp till de minimikrav på skydd som ställs i direktiven.

Inga riktiga motiv ges till varför Sverige inte utökar skyddet så mycket som möjligt, vilket vore av stort värde framförallt i finansbranschen. Man verkar mena att allt funkar bra som det är idag och att visselblåsare inte råkar illa ut – en bild som inte delas av de anställda.

– Den enda förklaring jag ser är att man tror att Sverige med sin historiska öppenhet med lagar som offentlighetsprincipen inte behöver skydd för visselblåsare. Men så länge som lagen är så svag så lämnas den öppen för tolkningar, och då kommer inte mycket att förbättras, säger Ulrika Boëthius.

Finansförbundet anser att utredningens förslag inte uppfyller direktivet. Enligt MiFID II ska medlemsstaterna säkerställa att anställda vid finansiella institut som rapporterar överträdelser har lämpligt skydd mot åtminstone repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. Finansförbundet menar att utredningens förslag inte leder till lämpligt skydd varken mot repressalier, diskriminering eller missgynnande behandling. Finansförbundets vill istället att direktivets skrivelse antas mer eller mindre ordagrant i svensk lag.

Hur påverkar detta de anställda i bank- och finansbranschen?

För att uppnå en stabil finansmarknad krävs att anställda vågar rapportera ekonomisk brottslighet, om bankerna tar onödiga risker eller om anställda piskas att sälja på sina kunder produkter som de inte behöver. En mycket stor andel av visselblåsare i Sverige idag råkar ut för olika former av repressalier, diskriminering och/eller missgynnande behandling som ofta drabbar den enskilde hårt. Även om det vore så att inga repressalier förekom i Sverige så är fortfarande uppfattningen hos en stor majoritet av de anställda att risken för repressalier är stor, vilket leder till att man med stor sannolikhet inte vågar anmäla.

Varför svarar Finansförbundet på remisser?

Finansförbundet svarar på ett antal remisser varje år som påverkar anställda i bank- och finansbranschen. Innan en proposition läggs till riksdagen för beslut förgås den av en remiss eller utredning där berörda parter uttalar sig. Finansförbundet roll är att företräda de anställdas perspektiv i lagförslag och regleringar för bank- och finansbranschen.