Avhandling om flyget med slutsatser som leder upp i det blå

 Idag den 18 februari lägger KTH forskaren Jonas Åkerman fram sin doktorsavhandling Transport systems meeting long-term climate targets - A backcasting approach.  En av Åkermans slutsatser är att flygtrafiken går om biltrafiken inom 10 år när det gäller utsläpp av växthusgaser. Lösningen för att minska efterfrågan på flyg är enligt Åkerman att belägga flyget med starkt ökade kostnader. Föreningen Svenskt Flyg kommer att närmare studera det statistiska underlag som han baserar sina slutsatser på.

 Åkerman har en tydlig önskan att forskningsresultaten ska användas som beslutsunderlag för kommande satsningar på infrastruktur och riktlinjer för transportpolitiken. Detta ser vi som mycket oroande och vill initiera till en diskussion om avhandlingens avvägningar och slutsatser.

Alla former av transport fyller en funktion i vårt samhälle; på land, till sjöss och i luften. Hela transportsektorn behöver arbeta för att minska sina utsläpp. Flyget påverkar miljön och därför är forskning välkommet som hjälp för att denna effektivt ska begränsas. Än viktigare är att uppskattningar beläggs och konstateras. Den svenska forskarvärlden har stora möjligheter att bistå en utveckling där målet om att halvera de totala utsläppen från flygindustrin till och med år 2050 oavsett trafiktillväxt kan uppnås. Vi efterlyser ökad kunskap genom forskning inom eftersatta områden

Det är samtidigt svårt att se hur flygets klimatpåverkan skulle kunna gå om biltrafiken, om jämförelsen sker med biltrafiken globalt.  Flyget är till skillnad från övriga transportslag en global aktivitet och bör så värderas på en global skala. Bilden blir skev när en forskare väljer att jämföra svenskarnas dagliga resor inom och till destinationer utomlands med utsläppen över Sverige. En resa till London påverkar endast delvis utsläppen över svenskt territorium och endast den delen kan jämföras med andra transportslags utsläpp på svensk mark.

Åkerman ignorerar medvetet att flyget om drygt tio månader inkluderas i det Europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Flyget bekostar då inte bara  sina infrastrukturkostnader, utan även  sina miljökostnader genom buller- och kväveoxidavgifter som en del av startavgifterna, samt handeln med utsläppsrätter avseende koldioxid. Att flyget betalar för utsläppsminskningar är samtidigt, som Åkerman tidigare påpekat, inte detsamma som att flyget reducerar sin egenpåverkan – men likväl en viktig princip för att dra fördel av flygets betydelse för ekonomi och välfärd.

Ett för flygbranschen efterfrågat forskningsområde där vi tyvärr saknar kunskap är hur avgaser som släpps ut från flygplan på hög höjd bidrar till växthuseffekten. KTH:s bidrag till framtiden hade här varit avsevärt mer givande om dessa osäkerheter kunde beläggas, än att forska på olika uppskattningar och antaganden. Den svenska flygindustrin skulle med bättre uppskattningar kunna utveckla flygplan och flygtransportsystem för att ytterligare accelerera arbetet för att minska klimatpåverkan.

Svenskt Flyg efterfrågar en aktiv transparent, saklig och vetenskaplig debatt som bygger på den senaste forskningen och statistiken. Vi efterlyser en öppen dialog mellan forskare, beslutsfattare, branschorganisationer, myndigheter, företag och den breda allmänheten, så att framtida politiska beslut baseras på bästa möjliga fakta och statistiska underlag.

Vi tar vårt ansvar för att möjliggöra och möta det ökade behovet och efterfrågan av flygtransporter idag och i framtiden. Vårt mål är att bereda väg för utvecklingen av ett hållbart flyg, som är det i särklass snabbaste, säkraste och modernaste transportsättet vi har.

 Vi uppmanar fler parter att bli delaktiga i detta viktiga arbete!

 Föreningen Svenskt Flyg                                                                                            
Anna Wilson, Generalsekreterare                                                

Kontakt:  Anna Wilson, 070-9263177
               Lena Micko Ordförande 070-6406894