All offentlig makt i Sverige utgår från folket - Folksuveräniteten har bytts ut mot maktdelningensprincipen

Folksuveränitetsprincipen har gällt under större delen av 1900-talet i Sverige. Kungen hade länge makt och Sverige hör till de idag äldsta existerande monarkierna i världen. Må så vara att Kungen inte har någon makt längre.  I det socialistiska styre som rådde i Sverige under större delen av 1900-talet och Per Albin Hanssons Folkhemmet må samhället ha varit mer homogent än vad det är idag och ett folkstyre av det slag som  Rousseau förespråkade kanske inte var en helt artfrämmande tanke. 

Det ska nämnas att Rousseaus hemstad i Schweiz knappast hade den mångfald som ett suveränt folkstyre kräver. Ett homogent samhälle med minoriteter och andra oliktänkande kan kränkas när majoriteten stiftar lagar osv.   

Montesquieus maktdelningslära däremot torde passa ypperligt och undvika både nyckfullt beslutsfattande och godtyckliga beslut från det allmänna. 

Maktdelningsprincipen - Delar makten mellan lagstiftande, verkställande och den dömande makten 

Montesquieu menade att makten, för att inte missbrukas, måste delar i flera händer. Montesquieus maktdelningslära togs till praktik efter den amerikanska revolutionen och används fortfarande idag. Genom att dela makten, menade Montesquieu, skulle varje del av makten kunna opponera sig mot den andres beslut såsom exv. veto i vissa frågor. Därmed skulle inte en folkvald församling kunna ta egna beslut som exv. missgynnande någon annan - vilket även kan göras när makten utövas under lagarna. 

Den svenska regeringsformen från år 1974 

Den nya regeringsformen kom år 1974 och det kan skönjas spår av maktdelning i den svenska konstitutionen. Samtidigt krockar maktdelningsprincipen med den hävdvunna och traditionella svenska folksuveränitetsprincipen på ett sätt som i varje fall fram till nyligen för många måste ha känts artfrämmande. Ett av de tydligaste exemplen på att vi fått ett mått av maktdelning i RF från 1974 var att politikerbeslut helt plötsligt fick se hinder som inhibition, granskning av domstolar m.m. Norra länken, ett beslut som fattats av Regeringen men sedan avslogs av Regeringsrätten. Även den kända Barsebäck där Regeringen stängde ner Barsebäck som enda privatägt kärnkraftverk fick läggas på is och dess framtid beslutas av jurister. Något den svenska politikerna tidigare inte varit med om, domstolarna fattade helt plötsligt viktiga politiska beslut. Anledningarna finns att söka i regeringsformen, som 2010 utvidgades till att stärka maktdelningsprincipen ytterligare. 

Grundlagsutredningens arbete med Regeringsformen från 2010 

 Den senaste ändring av grundlagen kom 2010 och de förmodligen de viktigaste pusselbitarna för den maktdelning vi kan se idag i det svenska statsskicket. I propositionen i En reformerad grundlag - även om det knappast är fråga om en helrenovering av grundlagen - har ett antal viktiga bestämmelser kodifierats. 

Laggranskningen genom Lagrådet

Lagrådets som prövar lagars förenlighet med grundlagen var tidigare frivillig, fakultativ, i meningen att lagar som ansågs strida mot grundlagen genom laxtexten "bör" prövas av Lagrådet. Ändringarna i 2010 års RF gjorde bestämmelsen obligatorisk så att lagar och förordningar som kan strida mot grundlagen "ska" prövas. 

Domstolarnas och förvaltningen nya autonoma ställningar 

Regeringsrätten vars namn anknyter till Regeringen fick byta namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Man ville inte att regering och dess rätt skulle kopplas samman. I den tidigare regeringsformen hade dessutom rättskipning och förvaltning legat i samma kapitel vilken med konstitutionella glasögon sett blir tämligen knepigt om man ska ha en autonom och självständig domstol men också förvaltning. Domstolarna och förvaltningen fick nu varsitt kapitel i RF. 

Uppenbarhetsrekvisitet i 11:14 RF - Rättsprövning av grundlagsstridiga lagar

Lagar som tidigare ansågs strida mot grundlag var tidigare också tvungna att vara uppenbart stridande mot just den grundlagen för att kunna prövas av domstol. Av givna skäl användes inte bestämmelsen i RF 11 kap. 14 § i någon utsträckning då det sällan ansågs uppenbart att lagarna stred mot grundlag. Uppenbart må då vara ett av de starkare värderingarna i liknande sammanhang. RF från 2010 tog nu bort kravet på uppenbarhet vilket gör att lagar nu kan prövas utan att de med tydlighet ska strida mot grundlag. Även inom förvaltningen togs kravet på uppenbarhet bort. 

Vi har ni maktdelning i det svenska statsskicket 

Genom de tre delarna ovan med laggranskning av riksdagen föreslagna lagar, domstolarnas nya stärkta ställning och sist, kanske mest viktig ur ett konstitutionellt perspektiv, slopande av det s.k. uppenbarhetsrekvisitet har vi maktdelning i Sverige. 

Rättssäkerhet och en tydligare delning av makten i samhället

Maktdelningen ger stöd för ett starkare skydd för den mänskliga rättigheterna och ett mått av rättssäkerhet vi inte haft tidigare. Kanske i synnerhet för minoriteter som kan få politiska beslut omvända eller tillsvidarelagda i väntan på att juridiken får sin gång. Folksuveränitetsprincipen är också en förlegat och en produkt av ett tidigare ganska så homogent samhälle där viljorna knappast var så olika som de är idag. 

Jurist, Jesper Andersson