Ny fondlag – så påverkar den sparare och bransch

I dag har Investeringfondutredningen lagt fram det förslag till Finansdepartementet som ska resultera i en helt ny fondlagstiftning. Lagen ger en mer effektiv och konkurrenskraftig fondmarknad i Europa. Men den får även konkreta konsekvenser för alla fondsparare.

Från och med den 1 juli 2011 gäller EU:s nya regler för fonder i Sverige. I den utredning som i dag har överlämnats till finansmarknadsministern preciseras hur de ska utformas i den svenska lagstiftningen. Reglerna ger ytterligare harmonisering av det europeiska regelverket för fonder, UCITS, underlättar tillgången till en större marknad och ger nya möjligheter till effektivisering, skalfördelar och konsolidering för fondbolagen. Det är därför också av stor vikt att konsumentskyddet fortsätter att vara starkt, med stärkt informationskrav och möjlighet för fondspararna att agera vid förändringar av en fond utan att det medför extra kostnader för spararen.

”Fondbolagens förening är positiv till det som nu sker för både bransch och sparare. Den moderniserade fondlagstiftningen kan bidra till att göra Sverige mer konkurrenskraftigt som etableringsland för fonder och fondbolag, där vi hittills har tappat konkurrenskraft. Nästa steg är att Sverige också skattemässigt anpassas till internationella förhållanden på fondområdet”, säger Eva Gottfridsdotter-Nilsson, vice ordförande i Fondbolagens förening.

Förändringarna i korthet:

• Nya faktablad, KIID, underlättar för spararna
  Det ska bli ännu lättare för fondsparare att jämföra fonder från hela EU. På motsvarande en dubbelsidig A4 ska spararna få lättillgänglig nyckelinformation om fondens inriktning, avgifter, historik med mera. Bland annat införs en riskskala med sju steg och dessutom förtydligas sambandet mellan risk och möjlighet till avkastning. Dokumentet ska vara utformat på samma sätt oavsett fondens säte.

• Större marknad enklare
  Det blir enklare att marknadsföra och sälja en fond i andra länder inom EU oavsett var fonden har sitt säte.

• Minskad administration och lägre kostnader
  Med hjälp av så kallade fondbolagspass blir det möjligt att ha fondbolaget i ett land, t ex Sverige, och förvalta fonder i ett annat land, t ex Luxemburg. Tidigare har man varit tvungen att starta fondbolag i det land man vill ha förvaltningen, vilket har varit dyrt och krångligt, framför allt för mindre fondbolag.

• Konsolidering och modernisering
  Det blir möjligt att slå samman fonder, t ex två svenska fonder eller en svensk fond med en utländsk fond. Fonderna behöver inte heller ha samma inriktning för att kunna slås samman.

• Effektiv förvaltning – nya skalfördelar
  Det blir möjligt att ha en central så kallad mottagarfond med en eller flera matarfonder som har minst 85 procent av tillgångarna placerade i den stora mottagarfonden. Matarfonderna kan startas av ett helt annat fondbolag i ett annat land och marknadsföras under eget, lokalt namn och i lokal valuta. Detta ger möjlighet till samordningsvinster i och med en effektiviserad förvaltning, men också t ex tillgång till expertis inom ett visst förvaltningsområde.

Betänkandet innehåller även ändringar som syftar till att förbättra svenska fonders konkurrensförutsättningar internationellt, bl a:

• En fonds inriktning ska kunna ändras.
  Det är i dag i princip omöjligt att göra ändringar av en fonds inriktning. Med de nya EU-reglerna får Sverige svårt att upprätthålla denna praxis. Både ur ett konsument- och ett branschperspektiv är det önskvärt att kunna ändra fonder när omvärlden förändras. Ett exempel kan vara att ett fondbolag önskar göra om en Sverigefond till en Nordenfond när bolag den placerar i har blivit mer nordiska än svenska. I gengäld skärps kraven på information till spararna om ändringarna är väsentliga.

• Andelsklasser.
  Utomlands är det mycket vanligt att kunna ha olika andelsklasser i en fond för olika kundkategorier. Det kan handla om att ha olika valuta för fondandelsägare i olika länder, eller att ha olika andelsklasser för olika avgiftsnivåer.

Vid förändring av inriktning, sammanläggning och även delning av fonder blir det inte tillåtet för fondbolagen att ha avgifter för den kund som vill flytta sina pengar till en annan fond. Däremot kan det finnas skattehinder i vägen vid sparande direkt i fonder. Investeringfondutredningen har inte getts möjlighet att behandla skatteaspekten av de förändringar som sker. Därför är det av extra stor vikt att de separata förslag rörande skatter och som väntas från Finansdepartementet under våren 2011, tar hänsyn till de nya förutsättningarna ur ett spararperspektiv. Ett nytt investeringskonto skulle här kunna vara en lösning om det blir möjligt att göra fondbyten utan att det påverkar skatten. Det är då viktigt att även befintligt fondsparande kan lyftas in i investeringskontot utan onödiga kostnader för att minimera risken att sparare av skattemässiga skäl undviker att byta en fond de inte längre vill ha.

Betänkandet skickas nu på remiss och därefter ska regeringen presentera en proposition för beslut i riksdagen under våren 2011. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli nästa år.

En samling med frågor och svar finns på: www.fondbolagen.se.

Läs Investeringsfondutredningens förslag i sin helhet: http://www.regeringen.se/sb/d/12840/a/154322

För kommentarer kontakta:

Eva Broms, chefjurist Fondbolagens förening. Har deltagit som sakkunnig i utredningen

08-506 988 02

070-994 70 05

Eva Gottfridsdotter Nilsson, vd Länsförsäkringar Fondförvaltning och
vice ordförande Fondbolagens förening,

073-964 29 57

Göran Espelund, vd Lannebo Fonder. Har deltagit som sakkunnig i utredningen,

070-748 28 16

Åsa Drakenberg, informationschef

08-506 988 06

070-731 00 69

Föreningens medlemmar

Aktie-Ansvar, Alfred Berg Fonder, AMF Fonder, Avanza Fonder, Aviva Investors, Carlson Fonder, Carnegie Fonder, Catella Fondförvaltning, Danske Invest, Didner & Gerge Fonder, East Capital Asset Management, Enter Fonder, Evli Fonder, Fidelity Investment Managers, FIM Fonder, First State Investments, Folksam LO Fond, Franklin Templeton Investments, Handelsbanken Fonder, Holberg Fondene, JP Morgan Asset Management, Lannebo Fonder, Länsförsäkringar Fondförvaltning, Nordea Fonder, Nordea Investment Funds, Odin Fonder, SEB Fonder, Simplicity, Skagen Fonder, Skandia Fonder, SPP Fonder, Swedbank Robur Fonder, Svenska Lärarfonder, Ålandsbanken Fonder, Öhman Fonder