Sommartid är inte högsäsong för bluffakturor

Ett säkert tecken på att det börjar närma sig semestertider är tidningarnas artiklar om att fakturaskojerierna ökar på sommaren. Många organisationer står bakom uppfattningen. 

Stämmer verkligen påståendet om fler bluffakturor på semestern? 

– Nej, dundrar Peter Forsman, mångårig expert på fakturaskojare. 
– Jag försökte avliva myten redan förra året när jag fann att den inte hade något stöd i BRÅ:s officiella statistik över anmälda bluffakturor, säger han. 

Brottsförebyggande rådets statistik: ingen högsäsong

Ytterligare ett års siffror ger honom fortfarande rätt. De fem senaste årens anmälningar visar att både juli och augusti ligger under snittet, och har en bra bit färre anmälningar än de värsta månaderna. Där sticker istället september, oktober, november och december ut som månaderna med flest anmälningar. Ett undantag är juni, som faktiskt är värst de senaste fem åren. Men bara om man tar med anmälningarna för juni 2013, då ett enskilt utskick av falska Lokaldelen-fakturor anmäldes över tusen gånger. 

Förenade Bolag

Sommaren är Förenade Bolags absoluta lågsäsong sett till antalet inkomna samtal och ärenden. Vi vågar inte stå bakom bilden av att olika typer av massutskick eller fakturor som exempelvis "liknar Eniro" generellt förekommer i större utsträckning under sommarmånaderna jämfört med övrig tid på året, eller att inriktningen på något sätt kan relateras till eventuella tillsatta vikariat. Det är att grovt förenkla problematiken.

Om vi ser på verksamheterna bakom de så kallade bluffakturorna som en aktiv grupp av celler blir det snabbt vanskligt att både typ- och tidsbestämma problemet, som är i ständig förändring året runt, och har varit så under många års tid. Det är relativt enkelt att fastställa olika kategorier av så kallade "blufföretag" genom att granska tillvägagångssätt och samtidigt se hur rötterna till det vi drabbas av i dag sträcker sig tiotals år bakåt i tiden. Det är dock ytterst komplext att följa, bryta ner och redogöra för de olika kategoriernas utveckling och framförallt hur de påverkar varandra när flera grupperingar, med olika inriktningar, arbetar brett och parallellt. 

Inte bara småföretagare
I en seriös säljorganisation selekterar/väljer du ut prospekt/eventuella kunder baserat på exempelvis omsättning, region och verksamhetsinriktning. Man skall vara medveten om att de så kallade "blufföretagen" gör samma typ av grundarbete. Därför lurar man på kostsamma ISO-införanden till miljardomsättande industribolag samtidigt som man säljer annonser i skolportaler för 30 000 per månad till landets kommuner. Dessa två scenarion är vanligt förekommande men lyfts sällan. Inte heller är de säsongsknutna.

Medial uppmärksamhet påverkar 
Förutom att de så kallade "blufföretagen" arbetar på bred front med sofistikerade urval följer man noga samhällets utveckling. Ett ökat tekniskt användande kan exempelvis betyda att man sluter avtal med hjälp av digital signering i större utsträckning. En drastisk ökning av ID-kapningar gör att de som sålde internetkataloger inleder försäljning av icke-existerande ID-skydd. Tät mediarapportering om att katalogtjänster riktar in sig mot exempelvis lantbrukare gör att man istället börjar sälja rengöringsmedel till idrottsföreningar. Det är inte möjligt att sia om sannolika framtida händelser.

Idag ser vi även en trend i ett mer noga uttänkt civilrättsligt förfarande; alltså att den så kallade "gråzonen" med sannolikt giltiga avtal breder ut sig. Cellerna blir mer slipade. Ett mycket oroväckande tecken när inriktningen som alltid är den drabbades bristande förutsättningar att värja sig.

Kunskapsstärkning
Bluffakturor är ett året-runt-problem i ständig förändring som varken kan eller bör tidsbestämmas. Tvärtom skall man som företagare eller i många fall anställd vara mycket riskmedveten och noga insatt i sina rättigheter och skyldigheter i det dagliga arbetet. 

Organisationer inblandade i kartläggning och stävjande av bedräglig verksamhet bär dock det största ansvaret: att föra en öppen och klar dialog kring vad problematiken verkligen består av - och att ta ansvar för sakfrågan även i den mediala rapporteringen.