Ingen gillar ”förorten”

Vad tycker genomsnittssvensken om ”förorten” och ”invandrare”? Dåligt visar en färsk studie. Undersökningen fastställer att allmänheten bär på en negativ och stereotypisk bild av ”invandrartäta” förorter och ”de” som bor där. Detta trots att majoriteten av de tillfrågade knappt känner någon som bor i en förort.

I en undersökning som har genomförts av Novus på uppdrag av organisationen Forix – Förorternas riksdag framgår det att allmänheten hyser en övervägande negativ och stereotypisk inställning till miljonprogramsområdena och de människor som bor där. Studien fastslår att de vanligaste känslor som uppstår när människor hör ordet ”förort” är utanför, invandrare och betong.

Vanligt förekommande ord som beskriver en ”typisk” förortsbo är negativt laddade termer som invandrare, lågutbildad, arbetslös och fattig. Intressant i sammanhanget är att den överväldigande majoriteten av de intervjuade antingen inte känner någon förortsbo eller att de bara känner någon enstaka som bor i en förort. Hur kommer det sig då att människor som ofta saknar anknytning till en förort ändå bär på sådana skeva och schablonmässiga bilder?

Faid Issa, projektledare på Forix – Förorternas riksdag, menar att media bär mycket av skulden till den trångsynta förortsbild som han menar förstärker ”Vi och Dom” tänkandet. Han pekar på att ”en betydande mängd” forskning har slagit fast att mediernas förorts-rapportering hjälper till att skapa den mentala segregationen som fördjupar klyftan mellan ”Vi” och ”Dom”.   

– De här förortsfientliga känslorna skapas inte i ett socialt vakuum utan det är klart att människor som aldrig har satt sin fot i Tensta eller i Rosengård blir påverkade av mediernas problemorienterade förortsbild.     

Men, varnar Faid, det är inte bara media som bär ansvaret för den sociala stigmatiseringen av invandrarstämplade förorter.

– Även politiken har dragit sitt strå till fördomsstacken genom att utmåla förorterna som problem och ”invandrare” som ett hot. Stereotypa och rasistiska föreställningar om ”dom” som bor ”där ute” florerar i alla samhällssfärer, inte bara inom media. I grund och botten så handlar det om vem som har makt att definiera verkligheten, avslutar han.