Vad vet vi om barn och ungas psykiska hälsa?

Mår svenska barn och unga allt sämre – eller inte? Hur mäts psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd? Och vad innebär egentligen dessa begrepp? De statliga forskningsråden Forte, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA ger nu ut en lättfattlig skrift som sammanställer kunskapsläget inom området.

Det finns en allmän uppfattning om att svenska barn och unga mår allt sämre. Däremot har det varit svårt att vetenskapligt belägga en sådan utveckling över tid. Det konstaterade Kungliga Vetenskapsakademin redan 2010 och beställde en genomgång av kunskapsläget inom området.

Sedan dess har de fyra forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA samlat sig kring en satsning på forskning inom barn- och ungdomspsykiatri. Under åren 2012 till 2017 avsätter dessa myndigheter 300 miljoner kronor till forskning inom området. En rad spännande forskningsprogram och projekt är nu igång. Men i samband med detta arbete har det blivit tydligt att det behövs en mer grundläggande genomgång av begrepp, definitioner och statistik inom området.

– Vi har märkt att det inte råder full klarhet kring vad som menas med psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd. Gemensamma definitioner är viktiga för att bedriva forskning inom området och för att föra en konstruktiv dialog på samhällsnivå. Det är bakgrunden till varför vi ger ut den här kunskapsöversikten, som bör vara av intresse för olika grupper – politiker, lärare, forskare och vårdpersonal, för att nämna några av dem som har ansvar för barn och unga, säger Peter Allebeck, huvudsekreterare för forskningsrådet Forte samt professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.

Av kunskapsöversikten framstår två saker som särskilt slående. Det ena är att psykiatrisk vårdkonsumtion har ökat mer än självrapporterad psykisk ohälsa, en diskrepans som bör analyseras ytterligare. Det andra är att pojkar i tonåren uppger en lägre grad av psykisk ohälsa och att de vårdas i mindre utsträckning inom den psykiatriska slutenvården, samtidigt som självmord är vanligare bland pojkar än bland flickor.

– Det här är områden som det är angeläget att få bättre förståelse för. Vi behöver kunskaper för riktade insatser mot riskgrupper, och främjande av psykisk hälsa generellt. Föräldrar, skolan, organisationer; många samhällssektorer är berörda. För barn och ungdomar med problem behövs kompetens och adekvata resurser för tidiga insatser. Barn- och ungdomspsykiatrin har byggts ut kraftigt i många landsting, men psykiatrin löser inte alla problem. Socialtjänstens insatser är viktiga, och det är angeläget att hitta bra samarbetsformer, säger Peter Allebeck.

Samtidigt beskrivs den psykiska hälsan hos svenska barn och ungdomar på det stora hela som god. Psykisk ohälsa förekommer hos mellan 4 och 40 procent av svenska barn och psykiatriska tillstånd hos cirka 10 procent av svenska barn, där ADHD och depression är de vanligaste diagnoserna.

Broschyren går att ladda ned gratis via nedan "Resurslänk".

En presentation av de program och projekt som redan är igång med finansiering från Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA kan laddas ned gratis via nedan "Resurslänk".

För mer information, kontakta:

Peter Allebeck, huvudsekreterare för forskningsrådet Forte samt professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
Tel: 08-775 40 93 e-post: peter.allebeck@forte.se

Anna-Karin Engvall, chef för avdelningen forskning och kommunikation, Forte
Tel: 08-775 40 90 eller 070-732 30 07, e-post: anna-karin.engvall@forte.se