Oavsett ny regering – säkerställ att överklaganden inte försenar samhällsviktiga projekt

Vi har inte råd att bromsa utvecklingen på grund av okynnesöverklaganden av samhällsnyttiga projekt. En avgift och krav på delaktighet skulle stävja missbruk av rättssystemets resurser, skriver Foyens jurister Pia Pehrson och Björn Eriksson på Ny Teknik Opinion idag.

När osäkerheten kring hur Sverige ska styras så småningom skingras och vi har en ny regering på plats finns självklart många viktiga frågor att ta i tu med. En av dessa frågor handlar om att begränsa möjligheterna att överklaga projekt som är av vikt för samhället. I dagsläget försenas viktiga projekt, eller mister sina investerare, på grund av osäkerhet om hur överklagandeprocessen slutar. I förlängningen innebär det här en risk för att utvecklingen av svensk industri eftersätts. Ett konkret och aktuellt exempel på hur utvecklingen hämmas finns inom miljöområdet. Många är idag överens om att klimatförändringarna kräver fortsatta satsningar på förnybar energi. Men tyvärr bromsas ofta vindkraftsprojekt på grund av otaliga överklaganden.

Idag är kostnaden lika med noll för att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken och annan lagstiftning, eftersom domstolar och myndigheter som hanterar överklaganden inte tar ut någon prövningsavgift. Det krävs inte heller att den som överklagar har deltagit i processen i tidigare skede. Konsekvensen blir därför att mängder av överklaganden genomförs och som tär på domstolars och myndigheters redan ansträngda resurser. Dessutom drar många samhällsviktiga projekt ut på tiden, eftersom överklagandeprocesserna hindrar byggstart av industri-, energi- och infrastrukturprojekt liksom gruvor.

Under senare år har vi även sett hur överklaganderätten utökats till att omfatta allt fler miljöorganisationer, både genom lagändringar och rättspraxis. Något ekonomiskt ansvar för den som överklagar och sedan förlorar finns inte. Trots att deras överklaganden orsakar betydande förseningar för samhället. Viktigt att känna till att den här sortens stora projekt planeras under lång tid med stor möjlighet till delaktighet från de som berörs. Sökanden i ett tillståndspliktigt projekt, exempelvis den som vill anlägga en vindkraftpark eller ett VA-verk, har en tydlig plikt att samråda med alla berörda såsom närboende, miljöorganisationer och myndigheter. Sökanden måste också göra en miljöbedömning som innefattar genomförandet och bekostandet av en gedigen miljökonsekvensbeskrivning med alternativredovisning. Samrådsprocessen är alltså omfattande och även berörda delar av allmänheten får möjlighet att komma till tals, till och med ofta vid flera tillfällen.

Problemet är att den som idag vill överklaga inte behöver delta i samrådet. Det står var och en fritt att förhålla sig totalt passiv, inte framföra någon fråga eller synpunkt, för att sedan i sista stund sända in ett överklagande. Några välgrundade skäl för överklagandet krävs inte heller, utan det räcker med att klaganden är emot projektet. Formellt måste den som överklagar vara berörd av projektet i egenskap av fastighetsägare, rättighetshavare eller vara en taleberättigad miljöorganisation – men det finns inget krav på att vederbörande har lämnat synpunkter i projektet, satt sig in i frågan och försökt påverka.

Detta går stick i stäv med syftet med samrådsprocessen inför miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen. Under samrådet ska ju sökanden få chansen att besvara de frågor som finns om projektet, liksom få möjlighet att utifrån de synpunkter som exempelvis en miljöorganisation framför anpassa eller ändra sitt projekt.

Sverige har en skyldighet att ge möjlighet till överklaganden med hänsyn till Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter och Århuskonventionen. Men det finns inget hinder mot att kräva att den som överklagar aktivt deltagit i samrådet i en tillståndsprocess och faktiskt framfört synpunkter. Motsvarande krav finns redan enligt Plan- och bygglagen. Inte heller hindrar Sveriges internationella åtaganden att vi inför en mindre avgift för att överklaga. Dessa två förändringar skulle bidra till eftertanke vid ett överklagande, och stävja missbruk av rättssystemets resurser.

Vi har inte råd att bromsa utvecklingen på grund av okynnesöverklaganden av samhällsnyttiga projekt. Lagändringarna är enkla att formulera och de behövs för utökad miljönytta och rättssäkerhet. Det är med andra ord hög tid för den kommande regeringen och miljöministern att agera för begränsningar i överklaganderätten och därmed förbättra möjligheterna till samhällsutveckling.

Pia Pehrson, Advokat och partner
Björn Eriksson, biträdande jurist
Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt

Artikeln är också publicerad på Ny Teknik Opinion 3 oktober 2018