​Frälsningsarmén uppmärksammar Dagen för Mänskliga Rättigheter

Den 10 december är det internationella dagen för mänskliga rättigheter. Detta datum 1948 antog FNs medlemsländer deklarationen om de mänskliga rättigheterna. För att markera 70-årsjubileet har Frälsningsarmén publicerat ett häfte, Mänskliga rättigheter och Frälsningsarmén, som reflekterar över det förflutna och föreslår vägar för att säkra de mänskliga rättigheterna framåt.

Mänskliga rättigheter bygger på en övertygelse om att alla människor är födda fria med lika värde. De gäller för alla människor, över hela världen.

– Med egen erfarenhet av vad det betyder att berövas sina mänskliga rättigheter från födseln i apartheidstidens Sydafrika, har jag alltid sett detta som ett stort och viktig tema, och något som kristna naturligt bör vara engagerade i om vi ska efterlikna Jesus och lyda Guds ord. Individens rätt att utöva sin tro är speciellt viktig för mig eftersom det var den rätt som inte togs bort under apartheid (även om det fanns begränsningar) och som hjälpte mig både under min uppväxt och senare för att bearbeta mina upplevelser, säger Frälsningsarméns ledare i Sverige Clive Adams.

Individens rätt att utöva sin tro är en viktig aspekt av de mänskliga rättigheterna som Frälsningsarmén har uppmärksammat i sin skrift. Ingen ska kunna tvinga på sin religion eller världsåskådning på sina någon annan.

– När vi betraktar aktuella händelser i vår värld; strömmarna av flyktingar och asylsökande, nya upptäckter av övergrepp och människohandel, behovet av kampanjer som #metoo och ett ökat vapenvåld, förstår vi att frågan om mänskliga rättigheter fortfarande är lika aktuell. Detta 70-årsjubileum ger en möjlighet att pausa och reflektera över hur vi kan arbeta för en bättre värld där varje person värderas, respekteras och skyddas, säger general Brian Peddle, Frälsningsarméns ledare globalt, i förordet.

Skriften pekar på två vägar framåt:

Den första intentionen måste vara att motverka den upplevda konflikten mellan sekulära och troende. Det är viktigt att se att mänskliga rättigheter inte är en ny gåva från västerländska sekulära, liberala, ateister till resten av världen. Deklarationen om mänskliga rättigheter byggdes på tusentals år av mänsklig erfarenhet och gudomlig uppenbarelse.

Människor med olika religioner och världsåskådningar – inklusive sekularisterna – i alla delar av världen behöver bygga en övergripande förståelse för de mänskliga rättigheterna. Ingen ska vara tvungen att acceptera den andras tro eller världsåskådning eller den starkaste gruppens definition av mänskliga rättigheter.

Den andra framgångsfaktorn för en tydligare människorättspolitik är att slå fast tron på människans värdighet. Om man inte accepterar människans lika värde finns det ingen möjlighet till vidare diskussion. Vi kan fortfarande hitta en gemensam grund och driva frågor av gemensamt intresse så länge vi håller med om att alla människor är lika mycket värda och att alla förtjänar värdighet.