Kalla faktas program - en vecka efteråt

Frälsningsarmén välkomnar all granskning, men värjer sig för oschyssta metoder och sätter det själavårdande samtalet högt.

Människor har tagit illa vid sig

Av många av de reaktioner som inkommit på vår blogg Frälsningsarmén i Kalla fakta inser vi att många människor har tagit illa vid sig av hur Frälsningsarméns inställning till HBT- personer framställdes i programmet och om hur det kan vara som HBT-person i Frälsningsarmén, vilket vi beklagar.

Detta föranleder att den dialog och öppna samtal i frågan som pågått tidigare, kommer att återaktualiseras inom organisationen.

Marie Willermarks svar på ett av blogginläggen

Frälsningsarméns ledare Marie Willermark skriver som svar på ett av dessa inlägg:
’Det är sant som du säger att hbt- personer har haft (och på vissa håll fortfarande har) det svårt i Frälsningsarmén. Liksom i övriga samhället så har vi under de senaste 10-20 åren mognat i att se människor som personer och inte utgå från någon etikett vi kan sätta på varandra. Vi har anledning att be om förlåtelse för att problem ibland tigits ihjäl, vilket i och för sig är omöjligt att göra, och ibland hanterats kärlekslöst.
Vi vill verkligen bli bättre på att leva i ömsesidig ärlighet och öppenhet.
Som kristen kommer det först i livet för mig att leva både i lydnad till Gud och hans vilja, i övertygelse om att det är det bästa goda för alla människor. Det är mitt val utifrån kärleken till honom. Samtidigt måste jag vara trovärdig i att älska och respektera människor som har en annan bibeltolkning, ståndpunkt och livsstil.’

Angående situationen i Malawi

Vi har också ett behov av att understryka, apropå inslaget från Malawi, att Frälsningsarmén i Sverige anser det helt förkastligt att sätta HBT-personer i fängelse och att förfölja människor vare sig på grund av sin sexuella läggning eller andra orsaker.

Själavårdssamtal

I det omfattande och breda arbete som Frälsningsarmén har, möter vi många människor som har det svårt och för vilka vi erbjuder hjälpande insatser. Det är ganska vanligt att någon önskar personliga samtal av själavårdande karaktär.

Ett själavårdssamtal är ett samtal som har en hög grad av integritet och på grund av detta väljer människor att söka upp en präst/pastor/frälsningsofficer för att dela med sig av tankar kring livet och personligheten, ofta det som tynger och är av existensiell karaktär, i en förtroendefull situation.

Bönen och kraften i förbön

I det själavårdande samtalet lyfter den hjälpsökande fram sina tankar för att tillsammans med själavårdaren söka se frågan ur ett annat perspektiv, få hjälp till en lösning på det som tynger och att komma vidare. I Frälsningsarmén tror vi på bönen och kraften i förbön. Därför är det naturligt för oss att, oavsett vilken fråga det är som tynger den hjälpsökande, erbjuda bönen som en del av det själavårdande samtalet.

Att filma själavårdande samtal med dold kamera

Bönen och att be för varandra är grundläggande för vår tro. Vi ser det därför som ett klart övergrepp att utge sig vara en person som i förtroende säger sig lida av sina homosexuella tankar, och vill prata om detta i ett själavårdande samtal och samtidigt filma detta med dold kamera. Någon i Frälsningsarmén påstod aldrig att det går att ’bota homosexualitet’, som TV4 rubricerade en påannons, vilket har vilselett flera människor av vår uppfattning i frågan.

Ett öppet och transparent förhållningssätt

Frälsningsarmén välkomnar all granskning och vill präglas av ett öppet och transparent förhållningssätt till all press och media. I ett demokratiskt samhälle är undersökande journalistik även viktig för att belysa samhällsföreteelser och fenomen som är av allmänintresse och hög grad av relevans för oss alla. Detta är Frälsningsarméns fasta ståndpunkt.

Religionsfrihet och föreningsfrihet

När vi summerar veckan som har gått, ser vi också en annan fråga som lyfts upp i debatten. Den handlar om hur vi i Sverige tolkar religionsfriheten och föreningsfriheten.
Vi är medvetna om och förstår att alla kan inte omfatta det som en frälsningssoldat frivilligt försöker leva upp till, men debatten har också gett stöd till rätten för en kyrka att själv definiera medlemskapet utifrån sina värderingar.