Återträffen gör skillnad i kampen mot mobbning

Filmen ”Återträffen” är det bästa som hänt kampen mot mobbning på länge. Det faktum att den väcker så mycket ångestkänslor hos sin publik är ett tydligt bevis på att mobbning sätter spår som aldrig går bort. För på ett sätt har vi alla gått i Anna Odells klass, oavsett vilken roll vi spelade.

Anna Odell blev inte bjuden på sin återträff och gjorde en film om hur det skulle kunna ha gått till om hon hade gått på återträffen. I filmen krossar hon den spegelblanka bild mobbarna hade polerat upp av deras skolgång. Det var inte hennes verklighet, och det är inte verkligheten för de 50.000 barn i Sverige som är mobbade. Vissa av de barn Friends möter beskriver mobbningen som ett krig. Skolan är slagfältet, platserna utan vuxna är minfälten. Sverige är ett land i fred, men för de barn som är mobbade är varje dag ett personligt krig för överlevnad i skolans korridorer.

Många recensenter har beskrivit filmen som ångestframkallande. Och det som framkallar sådan ångest är det faktum att alla har vi gått i Anna Odells klass på något sätt. Vi vet att det skulle kunna gå till precis sådär på våra egna återträffar. För i nästan varje klass finns det de som blir utsatta, de som utsätter och de som ser det hända. Om du sluter ögonen och tänker tillbaka på din egen skolgång ser du snart det där klassrummet du satt i. Bänkarna, fönstren ut mot gården, klockan som tickar, läraren vid tavlan, suddgummin som kastas. Lyser solen på din barndoms skolgård eller är det mulet? Kanske dyker ett namn upp på den eller de som var utsatta. Kanske minns du vem som var ”värst”. Kanske var det du? Oavsett vilken roll man spelade och vilken plats i hierarkin man hade under sin egen skolgång så glömmer man inte. Möjligen försöker man förtränga, men känslan sitter kvar och väcks till liv av ”Återträffen”.

”Du var ju alltid så konstig” säger en av mobbarna till Anna. Mobbning handlar ofta om att någon bryter mot de osynliga reglerna för hur man ska vara. Kollektivet som tillhör normen uppfattar någon som annorlunda för att den inte ser ut eller beter sig precis som förväntat. Den äter annorlunda mat, har annorlunda kläder, lyssnar på smal musik eller engagerar sig i en sport som inte förväntas utifrån personens kön. Därför är skolans värdegrundsuppdrag om att lära unga att alla har samma värde och rättigheter oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning så otroligt viktigt. Men det är inte bara skolans uppdrag att stoppa mobbning, förändringen måste ske på alla plan. Samhällsnivå, grupp och individnivå.

På Friends får vi ofta frågan om det går att stoppa mobbning. ”Men kommer inte mobbning alltid att finnas..?” Det är som att kampen mot mobbning är något slags mission impossible och vi har inte Tom Cruise som leder arbetet mot total utrotning av all mobbning. Självklart går det att stoppa mobbning. Det är inte mission impossible, det är mission possible. Forskning visar att en engagerad skolledning får mobbningen att minska och detta är något Friends ser ute hos de skolor vi samarbetar med. Att ha en struktur för trygghetsarbetet och en samsyn på likabehandlingsfrågor i personalgruppen är också effektivt.

Även filmer som Återträffen gör skillnad i kampen mot mobbning då de fungerar som en hög väckarklocka som skickar tillbaka publiken till skolbänken och väcker tanken: ska det verkligen få vara så här? Svaret är enkelt: nej. Och alla kan välja att engagera sig i kampen mot mobbning. Vi behöver inte vänta på att en hjälte ska komma och rädda dagen, för den hjälten är du. Det är du som vuxen som både kan och ska skapa förändring i din omgivning genom att vara en bra förebild. Visa hur man är en schysst kompis, visa att du finns där om ett barn är utsatt. Vi är alla en del av den förändring vi vill se i samhället.

- Johanna Wilkens, pressansvarig Friends