Många förundras över de stora och negativa förändringarna i årets riksprislista. Möjligtvis kan sänkningarna förklaras med att riksprislistan tas fram på ett nytt sätt från och med denna gång, men en analys behövs. Det är inte rimligt att förändringar i system ska ge oanade konsekvenser som drabbar vissa skolor på ett katastrofalt sätt.

Omedelbart före jul publicerade Skolverket 2010 års riksprislista för program på gymnasieskolan. Vi är många som förundras över de stora och negativa förändringarna i beloppen jämfört med tidigare år. I lördagens DN blev detta till och med en nyhet som toppade förstasidan. Skolverkets kommentar (i DN) var att man sammanställt och publicerat uppgifterna men ”inte analyser dem”. Det borde man nog ha gjort.

För ett otränat öga skulle förändringarna kunna tydas som att kommunerna från ett år till ett annat dragit ner sina kostnader med 15-20 procent - ett helt orimligt antagande. Snarare ligger väl mycket av förklaringen i ett nytt tekniskt sätt att ta in det underlag från kommunerna som ligger till grund för beräkningarna. Här måste en närmare analys göras för att visa om man valt rätt väg. Friskolornas riksförbund kommer redan i början av nästa vecka att träffa Skolverket för en diskussion kring detta.

Skulle det visa sig att de stora felkällorna ligger i hur tidigare riksprislistor räknats fram är det naturligtvis bra om förbättringar skett. Samtidigt måste man också se till de praktiska konsekvenserna. Även om riksprislistan bara är tillämplig för de elever som kommer från en kommun som själv saknar programmet kan det för vissa skolor få väldigt stor ekonomisk betydelse.  Det är inte rimligt att förändringar i system – hur god tanken än må ha varit – ska kunna ge konsekvenser som ingen riktigt anat och som drabbar vissa skolor på ett katastrofalt sätt. Är inte detta en Skolverksfråga så är det en politisk uppgift!

Carl-Gustaf Stawström

Kanslichef

Friskolornas riksförbund