Myndigheter och skolpolitiker vill se insatser för skolor och elever som inte lyckas. Friskolornas riksförbund vill även se bättre redovisningar av skolornas kvalitet.

Svenska grundskoleelever uppnår allt sämre kunskaper enligt den senaste PISA-studien. Aldrig har Sverige legat längre ner i den internationella rankingen än nu. Även spridningen mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar.

I efterdebatten utmålas det fria skolvalet och friskolereformen av vissa som en anledning till de negativa PISA-resultaten. Men varken berörda myndigheter eller politiska krafter ser att möjligheten att välja skola är orsaken till de fallande resultaten. Det rapporterar bland andra TT.

10 procent i friskolor

De fristående skolorna har idag 10 procent av grundskoleeleverna. Är det sannolikt att dessa 10 procent, som presterar bättre än genomsnittet, skulle vara orsak till den svenska skolans totala försämring?

Snarare visar studier gjorda av till exempel Institutet för framtidsstudier att i kommuner där det finns fristående skolor höjs resultaten i de kommunala skolorna. Det finns idag fristående grundskolor i 185 (64 procent) av landets 290 kommuner.

I samband med friskolereformen genomfördes också ett flertal andra reformer i svensk skola - ett nytt betygsystem, nya läroplaner och kommunalisering av skolan. Det går idag inte att isolera de olika reformernas effekter från varandra. Och vi vet inte hur resultaten skulle ha sett ut utan någon av dessa reformer.

Bättre kvalitetsredovisningar

Många av kommentarerna till PISA-resultatet lyfter fram att det behövs insatser för skolor och elever som inte lyckas. Men Friskolornas riksförbund har dessutom vid flera tillfällen framfört att skolornas kvalitet - deras förmåga att lära eleverna – måste mätas och redovisas bättre. Skolor som inte lyckas med undervisningen måste snabbt och enkelt kunna upptäckas och åtgärdas. Inga elever ska behöva gå i en skola som inte erbjuder tillräckliga möjligheter för lärande.

Regeringens satsning på mer omfattande inspektioner av skolor och de reformer som nu genomförs för lärarna är sannolikt bra för skolan och kommer att leda till bättre resultat. Lösningen kan inte vara att frånta elever och föräldrar möjligheten att påverka i vilken skola de eller deras barn ska få sin undervisning.

Magnus Johansson