FUB kommenterar valda punkter ur regeringsöverenskommelsen

Idag har Sverige fått en ny regering. Med anledning av detta har Riksförbundet FUB:s jurister och ombudsmän tittat på överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Vi har analyserat de punkter som kan ha stor betydelse för våra medlemmar. I dagsläget är punkt 64 av särskilt intresse för funktionsrättsrörelsen då den handlar om den framtida utvecklingen av LSS-insatsen personlig assistans och assistansersättning, därför börjar vi med den nedan, men flera andra punkter är intressanta och följer efter kommentarerna till punkt 64. 

Uppdatering 25 januari 2019: Ytterligare kommentarer angående skola och utbildning under punkterna 49, 52 och 56. 

Analys av LSS-utredningen

Se också i sammanhanget FUB:s analys av LSS-utredningen. Under veckan som gått har vi läst det 100 sidor långa betänkandet och detta är vår första analys. Under våren fortsätter arbetet. Genomgång av LSS-utredningens förslag och FUB:s kommentarer – direktlänk till analysen.

Regeringsöverenskommelsens – FUB kommenterar

# 64 

”Säkerställ att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas (Förslag kommer i den sittande utredningen). Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. Tillsätt en ny assistansutredning för att säkra detta. (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 2021). Utred också frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen. (Utredning 2021. Eventuell ny lagstiftning under nästa mandatperiod.)”

"Säkerställ att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet."

FUB kommenterar: Samtliga LSS-insatser ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet! Betänkandets kartläggning identifierar kvalitetsbrister och rättsosäkerhet inom så gott som alla insatser. Säkerställandet av hög kvalitet och rättssäkerhet för alla tio insatser bör därför vara av högsta prioritet när den nya regeringen ska bestämma sig för hur man vill gå vidare med LSS-utredningens betänkande. 

"Alla som har rätt till stöd ska få det."

FUB kommenterar: I sitt betänkande föreslår LSS-utredningen att rätten till personlig assistans inte ska gälla för barn under 16. Istället föreslår man en ny insats för barn (Personligt stöd till barn) med kommunen som huvudman. Risken är därmed överhängande, att även denna insats blir rättsosäker till följd av subjektiva, ej likvärdiga bedömningar hos Sveriges 290 kommuner. I likhet med Socialstyrelsen, anser FUB att personlig assistans fungerar bra för de allra flesta barn och ungdomar. Att neka barn under 16 rätt till personlig assistans strider mot både FN:s barnkonvention (som blir lag i Sverige fr.o.m. den 1 januari 2020) och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

"Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas (Förslag kommer i den sittande utredningen)."

FUB kommenterar: Självklart måste behovet av egenvård inklusive andning och sondmatning ge rätt till personlig assistans. Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt i en dom som kom i april 2018 (HFD Mål nr 682–17) att sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov och ge rätt till personlig assistans. I december i år blev det klart att kravet på en lagändring gällande ersättning för hjälp med andning och sondmatning är något som har stöd i hela riksdagen, vilket FUB tycker är mycket positivt. Med den nya regeringen snart på plats, borde en lagändring vara genomförd före halvårsskiftet.

"Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas."

FUB kommenterar: Många har drabbats av den kraftiga neddragningen i assistansen för tillsyn. Att rätten ska stärkas vid behov av tillsyn är både nödvändigt och brådskande.

"Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av."

FUB kommenterar: Att definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av tycker FUB är positivt. Förslaget skulle kunna härledas direkt till FUB:s rapport Föräldraansvar till barn med funktionsnedsättningar – Hur tolkas och tillämpas begreppet föräldraansvar vad gäller insatser till barn enligt LSS och ersättningar enligt SFB? som publicerades i mars 2018 och som citeras i LSS utredningens betänkande. Rapporten visar att tolkningsutrymmet är betydande när det gäller att fastställa föräldraansvarets omfattning för barn i olika åldrar och med olika funktionsnedsättningar. Detta leder till att bedömningarna inte blir likvärdiga i likartade fall och att besluten om insatser kan variera i hög grad, beroende på var man bor och den enskilde handläggarens kompetens.

"Tillsätt en ny assistansutredning för att säkra detta. (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 2021)"

FUB kommenterar: Det s.k. beredningskravet innebär att ett nytt lagförslag måste uträttas. Men vi anser att det finns så pass mycket underlag redan framtaget som genomlyser insatsen personlig assistans, att en eventuell ny assistansutredning måste få tydligt formulerade direktiv som är helt och hållet fokuserade på att presentera konkreta förslag som utgår från lagens ursprungliga intentioner. Vi tycker det är positivt att utredningen är tänkt att komma igång snabbt, med ambitionen att få en ny lagstiftning på plats från 2021.

"Utred också frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen. (Utredning 2021. Eventuell ny lagstiftning under nästa mandatperiod.)"

FUB kommenterar: Vi tycker det är positivt med det klara beskedet kring huvudmannaskap som lämnades av Bengt Eliasson (L) i en intervju i Assistanskoll den 16 januari:

”Nej, den frågan behöver inte utredas igen eftersom vi är överens om ett statligt huvudmannaskap. När överenskommelsen förhandlades fram i denna del var LSS–utredningens förslag inte framlagda.”

Bedömer du ett statligt huvudmannaskap kan införas under den kommande mandatperioden?

”Så snabbt som möjligt. Möjligen till nästa årsskifte om det kan gå ut på snabb remiss och om det finns en majoritet för det, säger Bengt Eliasson.”

# 4

En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

FUB kommenterar: Vår målgrupp bör få en skattelättnad i form av förhöjt grundavdrag för personer idag tillhörande personkrets 1 i LSS såsom har skett för personer som har fyllt 65 år. Tidigare beslut om att införa skattereduktion istället för grundavdrag är oftast inte relevant för vår målgrupp eftersom denna i regel inte har några övriga beskattningsbara inkomster.

# 6

Förstärkningen av de allmänna bidragen till kommuner och landsting fortsätter i jämn takt över mandatperioden.

FUB kommenterar: I de allmänna bidragen ingår ett utjämningsbidrag för LSS kostnader. Det är en utjämning mellan kommuner (neutralt för staten) där staten hittills inte har bidragit med några pengar. Men med tanke på att många små kommuner tycker att de har svårigheter att bära sina LSS-kostnader även om de är jämt fördelat efter antal innevånare, så anser FUB att staten (i och med den pågående övervältring över kostnader genom indragen assistansersättning) bör lägga in en icke obetydlig mängd pengar i systemet innan fördelningen genomförs.

# 7

Bättre villkor för Sveriges pensionärer. Den högre skatt pensionärer betalar tas bort år 2020 och pensionen höjs för vanliga löntagare år 2021. Denna förändring genomförs över statsbudgeten vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgruppen är överens om och som ska genomföras under mandatperioden. Förändringen ska förankras i pensionsgruppen.

FUB kommenterar: Det är inte förvånande att regeringsöverenskommelsen innehåller skattesänkningar. En grupp som dock fortfarande ”glöms bort” i diskussionerna är de som saknar arbetsförmåga och därför är hänvisade till aktivitets-och sjukersättning. Den högsta nivån per månad för den som inte har arbetat är 9 804 kr per månad före skatt. På grund av jobbskatteavdrag och skattesänkningar för pensionärer betalar den som har sjukersättning 50 % mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst, och nästan 60 % mer än en pensionär med samma ersättning. FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” visar att många av FUB:s vuxna medlemmar går flera tusen kronor back varje månad och är beroende av sina anhöriga. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar lever i ett dubbelt utanförskap i Sverige. Dels ett utanförskap som beror på funktionsnedsättningen som många gånger gör det svårt att delta i samhällslivet. Dels på grund av att livslång fattigdom gör att man inte har ekonomisk möjlighet att delta. Det är oacceptabelt att den nya regeringen bortprioriterar en av samhällets mest utsatta grupper.

# 9

Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val.
Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. Detta kommer att uttryckas i vårändringsbudgeten 2019. Förslag kommer läggas för att säkerställa  att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.

FUB kommenterar: Vi ser fram emot förslagen där kvalitetskrav ska vara styrande oavsett driftform. I dagsläget behöver inte kommunala verksamheter uppfylla samma kvalitetskrav som privata aktörer måste uppfylla för att kunna driva olika LSS verksamheter, som t.ex. gruppboende. FUB uppmärksammade detta i en debattartikel i Dagens Samhälle i juni 2018: ”Allt fler kommuner struntar i praxis och bygger gruppbostäder med mer än sex lägenheter (Socialstyrelsen rekommenderar 3-5). Följden har blivit institutionsliknande gruppbostäder med upp till 15-18 lägenheter. Samtliga har kommunal utförare eftersom privata utförare inte får tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om gruppbostaden innehåller fler än sex lägenheter.”

# 14

Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras. Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
Möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas. Ge mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet. (Senast från BP21) Utvecklingstid i upp till ett år införs (från BP20) för att möjliggöra kompetensutveckling hos den enskilde.

FUB kommenterar: Många personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har förutsättningarna för att vidareutbilda sig efter gymnasiesärskolan och därmed öka möjligheten att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden inom många områden där det saknas arbetskraft idag. Vi utgår ifrån att satsningen inkluderar även vår målgrupp genom att säkerställa att rätt stöd finns att få inom de relevanta utbildningsformer som ska ingå i Kunskapslyftet.

# 18

Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Staten har genom Arbetsförmedlingen myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men ett nytt system baserat på LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. 

Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och statistik och analys. 

Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas med att få individer i varaktig sysselsättning, givet behoven hos den arbetslöse. För att säkerställa kvaliteten ska antalet fristående aktörer begränsas, genom att de ska kontrolleras, rangordnas och certifieras och möjligheterna att välja bort besvärliga fall förhindras. Insatser för personer med funktionsnedsättning berörs ej av denna omläggning. Arbetsmarknadsutbildningar som brister i effektivitet bör avvecklas, medan de som fyller en strategisk funktion på arbetsmarknaden ska finnas kvar. Nystartsjobb ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska riktas mot de längst från arbetsmarknaden och ha samhällsekonomiskt rimliga volymer. 

Krav ska ställas på ett fungerande samråd mellan Arbetsförmedlingen och parterna så att dessa arbetsplatsförlagda insatser förbättrar förutsättningarna till varaktig etablering på arbetsmarknaden (Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021).

FUB kommenterar: FUB förutsätter att denna specialisering medför ökade resurser och kompetenssatsningar för de områden som myndigheten ska fortsätta att ansvara för, till exempel insatser för personer med funktionsnedsättningar. FUB vill särskilt lyfta de olika förutsättningar som ges tjejer och killar i vår målgrupp.

Forskning visar på betydande könsskillnader, där killar som hade gått i gymnasiesärskolan hade större chans att få ett arbete än de tjejer som gått i gymnasiesärskolan. Det går i linje med övrig forskning inom fältet som visar att män med en intellektuell funktionsnedsättning har större chans till arbete än kvinnor i samma grupp.

Arbetsförmedlingen har i många år gjort misslyckade satsningar för gruppen. Dessa satsningar har präglats av att miljarder har betalats tillbaka till staten på grund av att pengarna inte kommit till användning – år efter år. Samtidigt kritiseras myndigheten för att inte kunna ge adekvat stöd till personer med funktionsnedsättning som söker arbete.

# 49

Förbättra kunskaperna i skolan. Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper och för att uppmuntra flit och ambition. (Uppdrag till Skolverket hösten 2019) Möjligheterna för Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala, ska öka (Utredning 2019-2020. 

Ny lagstiftning 1 januari 2022). Lika villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor. Höga kvalitetskrav ska vara styrande (Utredning om kvalitetskrav 2020-2022). Ytterligare insatser kan prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer. 

Lärarna ska ges det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. De nationella proven ska digitaliseras och ska rättas centralt (Uppdrag till Skolverket 2019) för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i läraryrket.

FUB kommenterar: I rapporten ”I mötet mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan” konstaterar Skolverket att samläsning kan innebära att elever i gymnasiesärskolan får pedagogiska och sociala utmaningar som de inte möter i gymnasiesärskolan, och som i förlängningen förbereder dem bättre för ett arbete efter utbildningen. Samläsningen är även utvecklande för eleverna i gymnasieskolan. Skolverket har föreslagit att samläsning i gymnasiet ska regleras i skollagen och att lärare och rektorer bör informeras om möjligheterna. Men det behövs ordentliga satsningar för att fler än en procent av eleverna i gymnasiesärskolan ska få chansen att samläsa, inte minst att lärare ges verktyg för att undervisa i olika kursplaner parallellt. FUB hoppas därför att samläsning inkluderas i upptaget.

Det är positivt att arbetet med att revidera läroplaner och kursplaner betonas i överenskommelsen. FUB hoppas att läroplanen för grund- och gymnasiesärskolan inte glöms bort denna gång. 

# 52

Ge rätt stöd i tid. Nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan. 

Förverkliga läsa-skriva-räkna-garantin. Inför läxhjälpsgaranti och prioriterad timplan för barn som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Mer tid måste ges till de nyanlända ungdomar som kommer sent till Sverige för att klara skolan genom förlängd skolplikt och kortare sommarlov. 

Det ska vara möjligt för högstadieelever att läsa kurser på gymnasial nivå och som gymnasieelev att läsa högskolekurser. Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når kunskapsmålen. Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp (Uppdrag till Skolverket hösten 2019).

Resursskolor ska utvecklas. Insatser görs för att stärka särskolan. Öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Specialpedagogik för lärande byggs ut. Fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk ska fortbildas. Investera i goda lärmiljöer och små grupper i förskola och fritidshem.

FUB kommenterar: Vi ifrågasätter starkt formuleringen att ”inkluderingstanken har gått för långt”. Det är en allvarlig tankevurpa att ställa tanken om en inkluderande skola mot tanken att en elev har rätt till särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper. Naturligtvis ska inte det ena utesluta det andra! I förlängningen är risken med en sådan formulering uppenbar, d.v.s. att alla elever med behov av någon typ av särskilt stöd överhuvudtaget inte ges tillträde till skolans vanliga klasser. 

Det brådskar med insatser som tar sig an en mängd områden i särskolan. Flertalet granskningar och rapporter visar också att undervisningen i särskolan ofta brister, måluppfyllelsen är låg och det saknas behöriga lärare. Därför måste de utlovade insatserna inrikta sig helt på att utveckla grund- och gymnasiesärskolans innehåll, att höja kvalitén på undervisningen för att nå de nationella målen, att tillsätta fler behöriga lärare och pedagoger inom skolformen samt att öka kompetensen bland elevassistenter. Vi vill också lyfta fram vikten av en fungerande dokumentation inom grund- och gymnasiesärskolan, eftersom statistik inte förs över elevernas kunskapsutveckling där på samma sätt som inom grund- och gymnasieskolan. Dokumentation är en förutsättning för såväl kvalitetssäkring som utveckling av verksamheten, och elevernas kunskapsutveckling. Gällande att läsa-skriva-räkna-garantin ska förverkligas, utgår vi från att det även kommer innefatta att stötta grundsärskolans elever i sin läs- skriv- och matematiska utveckling. Detta är särskilt relevant eftersom grundsärskolan inte omfattas av garantin i dagsläget.

Framtida satsningar bör även bidra till minskad segregering och minskat avstånd mellan skolformerna. Grundidén är att elever i grund- och gymnasiesärskolan ska dela skolmiljö med övriga elever för att minska utanförskap och segregering. Något som sällan fungerar i verklighet.

Vi förutsätter att vår målgrupp och berörda pedagoger ska vara högst delaktiga i diskussion om hur särskolan kan stärkas.

Vi är mycket positiva till att lyftet ”specialpedagogik för lärande” byggs ut. Satsningen måste dock även omfatta lärargruppen i grund- och gymnasiesärskolan, vilket den inte gör idag.

# 54 

Ge likvärdiga förutsättningar. Arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i SOU 2018:17 (Färdigt under 2019). 

Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling förstärks. Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden. Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel lägstanivå (Utredning 2020-2021. I kraft 2022). 

Förslagen i 2018:57 genomförs (Proposition våren 2020). Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola. Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan tas fram.

FUB kommenterar: I det sammanhängande professionsprogram som Skolkommissionen har föreslaget anser FUB att det behöver tillföras kunskaper om olika funktionsnedsättningar och om hur funktionsnedsättningen inverkar på lärsituationen. Det är en kunskap som är nödvändig för alla yrkeskategorier som finns inom skolan.
FUB:s ståndpunkt är att så länge det finns personal utan lärarexamen verksamma inom skolan är det av största vikt att även inkludera dem i nationella kompetenshöjande och utvecklande satsningar. Detta är inte minst mycket viktigt för elever som har sin skolgång inom grund- och gymnasiesärskolan, och som i många fall spenderar en stor del av sin skoltid tillsammans med elevassistenter och andra ofta lågutbildade yrkesgrupper. 

FUB anser också att specialpedagogik behöver ingå i professionsprogrammet och bör dessutom vara obligatoriskt för alla som deltar i programmet.Under denna punkten skriver man att ”fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden.” Socioekonomiska perspektiv är givetvis centralt för elevers förutsättningar och möjligheter inom skolväsendet och det är viktigt att frågan uppmärksammas. Men FUB anser att det är minst lika viktigt med satsningar för att erfarna lärare och rektorer ska söka sig till skolor som har andra utmaningar. Det kan exempelvis röra sig om grund- och gymnasiesärskolor, men även andra förskolor och skolor där det finns barn och elever i behov av särskilt stöd.

# 56

Reformera lärarutbildningen. Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs. Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs.
Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (Genomförs från 2021).

FUB kommenterar: Det behövs flera incitamentsystem för att öka antalet ehöriga lärare och locka fler till yrket. Här vill vi i FUB lyfta fram att det finns behov av att omfatta fler kategorier inom lärarprofessionen. Specialpedagoger och speciallärare är idag en bristvara, framför allt med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. En översyn från Lärarförbundet visar exempelvis att det i snitt går 342 elever per behörig specialpedagog/lärare och i vissa kommuner så mycket som 1000 elever per behörig specialpedagoger/lärare. Något som bekräftas av Skolverkets statistik. Det är av yttersta vikt och prioritet med insatser för att stärka befintliga speciallärare och specialpedagoger och med riktade insatser för att säkra tillgången på fler behöriga lärare och pedagoger inom dessa områden. 

Det är positivt att det äntligen blir obligatoriskt med kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom lärarutbildningen. Alla lärare möter elever med olika funktionsnedsättningar under sitt arbetsliv. Av den anledningen behövs det också tillföras generell kunskap om funktionsnedsättningar - i synnerhet om intellektuella funktionsnedsättningar - inom lärarutbildningen. FUB är positiva till att sex och samlevnadsundervisningen blir en obligatorisk del inom lärarutbildningen. Då sex- och samlevnadsundervisningen är eftersatt i grund- och gymnasiesärskolan menar vi att det är nödvändigt med satsningar för att höja kunskapen om ämnet inom skolformen, samt att det även blir en obligatorisk del inom speciallärarutbildningen med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning.

# 59 

Patienternas rättigheter stärks och principen om vård efter behov tryggas. Systemet med ett patientkontrakt, så att du som är sjuk vet vem du ska ringa och hur planen för din vård ser ut, utvecklas. Vite eller sanktioner ska kunna åläggas huvudmän som inte uppfyller vårdgarantin, om det visar sig att andra åtgärder inte räcker till. 

Öppenheten och uppföljningen gällande information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet inom vården ska öka. Patientens rätt till information och rätt att välja värnas och utvecklas. (Se nedan). Ansvaret för barns hälsa, från mödravård tills barnet fyllt 18 år behöver samordnas. En utredning ska tillsättas hur samordningen ska stärkas kring barn- och ungdomshälsan. (Utredning tillsätts 2020).

FUB kommenterar: För att patientens rätt till information och rätt att välja ska värnas och utvecklas måste bl.a. systemet med ett patientkontrakt vara tillgängligt på lättläst för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och andra grupper med behov av förenklad och tydlig information. Det är dessutom viktigt att information om systemet med ett patientkontrakt vänder sig till all personal inom LSS-verksamheter, ställföreträdare i form av god man och förvaltare samt andra närstående för att säkerställa att den enskilde får information om patientkontrakt. Det är vidare viktigt att inte bara ge ut information digitalt eftersom många personer med intellektuell funktionsnedsättning saknar möjlighet att själva ta till sig information den vägen. Lättlästa broschyrer som ligger på hälso- och sjukvårdsinrättningar är en bra lösning.

Det är väldokumenterat i Socialstyrelsens årliga lägesrapporter att FUB:s målgrupp - speciellt de som bor i en bostad med särskild service enligt LSS - har en sämre hälso- och sjukvård. För att tillgängligheten och kvalitén inom vården ska öka för personer med intellektuella funktionsnedsättningar så måste man få till regelbundna uppföljningar av lokala och regionala avtalsmallar kring läkarmedverkan i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Idag kommer t.ex. de flesta i LSS-verksamheter aldrig iväg på årliga hälsokontroller.

För att kvaliteten ska öka krävs det fler specialistläkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande kunskap om lätt, medel och svår utvecklingsstörning som kan förstå dessa patienters specifika behov och skilja på symptom av en tillfällig sjukdom och själva funktionsnedsättningen. 

Diskriminering gällande vilka som får högkvalitativ behandling får inte ske.

# 60

En primärvårdsreform införs. Rätten till en fast läkarkontakt säkras. Det ska bli attraktivt för läkare att arbeta i primärvården och därigenom öka tillgänglighet och valfrihet. 

Det ska bli enklare att bedriva vård på landsbygden (Ett större arbete genomförs av Socialdepartementet utifrån vad som redan utretts och vad som kräver ytterligare utredningar. Syftet är att alla reformer ska vara genomförda under mandatperioden).

FUB kommenterar: För att rätten till en fast läkarkontakt ska säkras krävs det i majoriteten av fallen uppsökande verksamhet gällande målgruppen personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Information kring fast läkarkontakt måste vara rent faktiskt tillgänglig och på lättläst svenska. Informationen ska även nå personal i LSS-verksamheter, ställföreträdare i egenskap av god man och förvaltare samt anhöriga. 

Att ha en fast läkarkontakt är mycket viktigt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som kräver kontinuitet, tillgängligt bemötande och längre undersöknings- och behandlingstid. Det krävs att den fasta läkarkontakten som har patienter med intellektuella funktionsnedsättningar har grundläggande kunskaper om alla tre grader av detta, hur man bemöter personer med intellektuella funktionsnedsättningar, flexibilitet, alternativ AKK och att vid förändrade beteenden utreda både psykisk och fysisk ohälsa.

# 62 

Investera i personalen i vården och omsorgen. En nationell samordning vad gäller långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning inom vården införs (Under 2019). 

Inför kostnadsfria arbetskläder för anställda i äldreomsorgen. Det ska finnas goda möjligheter att läsa till specialistsjuksköterska med bibehållen lön. En satsning på bättre villkor och karriärtjänster för att öka attraktiviteten till att bli specialistsjuksköterska genomförs.

FUB kommenterar: I den nationella samordningen vad gäller långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning inom vården och omsorgen måste det finnas en särskild satsning för personer som arbetar inom LSS då bristande personalkompetens är ett stort problem i många LSS-verksamheter. Det är allvarligt att kommunerna och de privata utförarna inte satsar på kontinuerlig kompetensutveckling av personalen som arbetar närmast personerna med funktionsnedsättning. FUB har vid flera tillfällen till olika regeringar framfört behovet av ett nationellt kunskapslyft för baspersonal inom LSS-verksamheter. För ett par år sedan fick Socialstyrelsen i uppdrag att fördela stimulansmedel för kompetensutveckling till baspersonal i kommunerna. Detta hade inte önskad effekt, då kommunerna själva kunde välja om medlen skulle satsas på personal inom äldreomsorgen eller LSS-verksamhet.

# 63 

Bekämpa psykisk ohälsa. Psykiatrin och elevhälsan stärks. Utred en ny vårdform där patienter snabbt får hjälp vid lättare psykisk ohälsa (Tillsätts under 2019). Ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri ska slås fast.
Staten och SKL ska sluta ett avtal om ett större statligt ansvarstagande med ökande resurser för att bland annat stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete, motverka mobbning och göra särskilda satsningar riktade mot riskgrupper (Avtalet tas fram under 2019 med sikte på BP20). Stärk suicidpreventionen genom ökade resurser till nationell kunskapsspridning och ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar förebyggande.

FUB kommenterar: Särskilda satsningar riktade mot riskgrupper ska i synnerhet innefatta elever med intellektuella funktionsnedsättningar som har en ökad sårbarhet för psykisk ohälsa och som kräver ökade resurser vid framförallt förebyggande arbete. Idag saknas det oftast specialistkompetens för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom psykiatrin fast behovet är stort vilket innebär att många människor inom t.ex. LSS-verksamheter mår mycket dåligt. Socialstyrelsen lägesrapporter visar att, förutom den ojämlika hälsan för målgruppen, barn och unga och vuxna i FUB:s målgrupp utsätts för övermedicinering av psykofarmaka. Detta är ytterligare en tydlig indikation på avsaknaden av kompetens inom vården och psykiatrin kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det måste till kraftåtgärder för att psykisk ohälsa kan bekämpas för denna mycket utsatta grupp.

Riksförbundet FUB:s intressepolitiska arbetsgrupp
2019-01-18