20 myter om alkohol!

”Varje gång man tar en nubbe dör tusentals hjärnceller.” ”Man kan banta på vitt vin!” Det finns många olika påstående om alkohol. Ola Lauritzson mejlade 50 festglada vänner för att höra vilka de största myterna är. Här får du reda på vad som verkligen är sant. Och falskt.

1. ”Man får lättare huvudvärk av mörk alkohol än ljus.”
SANT!Fakta: Mörk alkohol (rödvin, whisky, konjak och andra mörka alkoholdrycker) innehåller flera hundra olika ämnen. Vid alkoholframställningen bildas biprodukter som kan ge allergiska reaktioner. Dessa biprodukter finns i mindre grad i till exempel vitt vin eller sprit. Därför ger mörk alkohol oftare värre baksmälla än ljus alkohol.

2. ”Varje gång man tar en nubbe dör tusentals hjärnceller!”
FALSKT! Fakta: Nej, tusentals hjärnceller dör inte efter en eller ett par supar. Däremot är det möjligt att hjärnan skadas om du regelbundet super dig kraftigt berusad. Forskare har också noterat att kopplingarna mellan hjärncellerna försämras eller försvinner vid alkoholintag, vilket innebär att cellerna inte kan kommunicera lika effektivt.

3. ”Det är mindre skadligt att dricka lite varje dag än att ta en rejäl fylla någon gång.”
SANT!Fakta: Sprider man ut drickandet jämnt över veckan innebär det en mindre risk att fastna i ett alkoholberoende. Det är när man blir berusad som man skjuter lite ytterligare på toleransnivån, vilket till slut kan innebära ett alkoholberoende. Kraftig berusning sliter också hårdare på kroppens olika organ, slemhinnor med mera. Däremot är det ingen bra idé att kombinera vanan att dricka lite varje dag med att även dricka sig full på helgen – ett mönster som blivit allt vanligare i takt med att den kontinentala dryckeskulturen blandats med våra nordiska vanor.

4. ”Man nyktrar till av kaffe!”
FALSKT! Fakta: Trots att berusade personer ofta blir påtvingade stora doser kaffe under motiveringen att det verkar tillnyktrande är kaffets enda välgörande egenskap i detta sammanhang att det tar en viss tid att dricka det. Och så blir man förstås lite piggare av koffeinet. Men ett problem är att koffein, i likhet med alkohol, är vätskedrivande. Ofta lider man av vätskebrist när man har druckit mycket, därför ska man alltid se till att även dricka mycket vatten.

5. ”Öl är bra som kosttillskott för hår och naglar, det innehåller ju B-vitamin!”
FALSKT! Fakta: Visst innehåller öl små mängder B-vitamin, men av två skäl är öl ingen bra B-vitaminkälla. För det första driver alkoholen i ölen ut vätska och eftersom B-vitaminer är vattenlösliga vitaminer följer de därför med den ökade urinmängden som alkoholen orsakar. För det andra kräver nedbrytningen av alkohol ett B-vitamin som heter niacin. En större mängd niacin än normalt kommer därför att förbrukas när vi dricker alkohol. Mängden B-vitamin i blodet blir därför lägre efter några öl än före.

6. ”Alkohol är nyttigt för hjärtat.”
SANT! Fakta: I flera studier har man konstaterat att en liten och regelbunden konsumtion av alkohol minskar risken för slaganfall och hjärt/kärlsjukdomar. Av detta är det lätt att dra slutsatsen att man kan "dricka några öl om dagen, och lev frisk längre". Men samma studier visar också att en för hög konsumtion kraftigt ökar risken för samma sjukdomar. Problemet är att avgöra var gränsen går. Ett par glas vin om dagen tros vara okej, men mer än tre glas är det definitivt inte. Mängden varierar naturligtvis mellan olika personer och kön, för kvinnor anses 1-2 glas dagligen skydda hjärtat medan 1-3 glas gäller för män. Det finns dock studier där man inte kunnat visa någon skyddande effekt alls. En studie har visat att den skyddande effekten hos män bara ses hos de som är över 50 år. Det går inte heller att spara sin ranson till ett tillfälle i veckan med motiveringen att totalkonsumtionen ändå är densamma. Vissa alkoholhaltiga drycker (till exempel vissa ölsorter och whisky) innehåller också cancerframkallande ämnen som kan öka risken för främst bröst- och magcancer. Totaleffekten är med andra ord otydlig, men om man ska välja något är sannolikt vin det bästa alternativet, eftersom det innehåller rikliga mängder antioxidanter som har bevisats motverka samma sjukdomar.

7. ”Man blir tjock av alkohol!”
SANT! Fakta: Alkohol innehåller mängder av kalorier. Ett glas vin, en starköl eller en drink innehåller runt 150-250 kalorier, vilket är lika mycket som ett wienerbröd. Men modern forskning visar att kalorierna från alkohol har mindre förmåga att göra dig fet än kalorier från exempelvis fett eller kolhydrater. Man är inte helt säker på vad det beror på, men en teori är att alkoholen ökar kroppstemperaturen och att en del av alkoholens kalorier försvinner som värme. I motsats till vad de flesta tror innehåller vin och ren sprit få kolhydrater (till skillnad från öl, söta likörer och läsken eller juicen som man ofta blandar spriten med). Förbränningen av alkohol i levern prioriteras framför andra ämnen, vilket gör att förbränningen av bland annat fett skjuts upp. Om man vill gå ner i vikt bör man alltså inte dricka alkohol, oavsett om man räknar kalorier eller kolhydrater i sin kost.

8. ”Alkohol bryter ned muskelmassa.”
SANT! Fakta: När du dricker alkohol minskar din testosteronproduktion och mer testosteron omvandlas till östrogen i levern. Det sker framförallt om man har ett kontinuerligt drickande under en längre tid, men även efter en tillfällig fylla. Eftersom testosteronet är ett muskelbyggande hormon leder detta till sämre muskeltillväxt och återhämtning. Särskilt skadligt är det om du blir så onykter att du somnar och vaknar upp i exakt samma ställning åtta timmar senare. Normalt sett flyttar man nämligen på sig även under sömnen, men alkoholen kan motverka detta – något som man har uppmärksammat hos många alkoholister.

9. ”Alkohol förbränns fortare om man badar bastu eller joggar.”
FALSKT! Fakta: Det går inte att öka förbränningstakten, kroppen klarar i medeltal att förbränna 2 centiliter alkohol per timme. Hastigheten styrs av tillgången av en hjälpfaktor, NAD, som finns i levern och är delaktig i nedbrytningen. För riktiga storkonsumenter kan förbränningen av alkohol öka till uppemot 4 centiliter per timme tack vare att man aktiverar ett annat nedbrytningssystem. Men hur som helst har det inte med bastun eller joggningen att göra.

10. ”Det är större risk för en tonåring att dricka än för en vuxen.”
SANT! Fakta: Den som börjar dricka tidigt i livet fastnar lättare i alkoholberoende. En 14-åring som börjar dricka alkohol regelbundet riskerar att bli alkoholberoende inom några år. För en vuxen som börjar dricka alkohol regelbundet tar det ofta 10 år eller mer för att utveckla ett beroende.
Dessutom är tonåringars kroppar inte färdigutvecklade, vilket innebär att de löper större risk att drabbas av alkoholskador. Utvecklingen av hjärnan är inte klar förrän vid pubertetens slut vid 18-20 års ålder. Före denna ålder ska nervtrådarna växa ut och få kontakt med många andra hjärnceller. Runt 20 procent av hjärnans torrvikt (vätska borträknad) består av de två fleromättade fettsyrorna dokosahexaensyra (DHA) och arakidonsyra. Redan i små mängder hämmar alkohol bildningen av dessa viktiga fettsyror.

11. ”Man blir spralligare av champagne än av andra alkoholhaltiga drycker!”
SANT!Fakta: Vissa alkoholhaltiga drycker går fortare ut i blodet än andra. Champagne är ett exempel på dem. På grund av kolsyran i drycken absorberas champagnen snabbare i tolvfingertarmen och tunntarmen. Drickandet har ju också stora psykologiska effekter och många tester visar att det är våra förväntningar på alkoholen som gör att vi beter oss berusat. Champagne är ofta förknippat med fest och lyx och stärker sannolikt glädjeeffekten ytterligare, vilket gör att vi känner oss lite spralligare. Men i kemisk betydelse spelar det ingen roll vilken typ av alkohol vi dricker. De kemiska effekterna av en whiskydrink, ett glas champagne eller en starköl med samma alkoholstyrka är desamma.

12. ”Man kan banta med hjälp av vitt vin för det minskar energiupptaget i kroppen!”
FALSKT! Fakta: Att dricka alkohol är i själva verket ett enkelt sätt att gå upp i vikt.

13. ”Man blir extra sugen på skräpmat dagen-efter.”
SANT!Fakta: När alkoholen förbränns krävs stora mängder av B-vitamin. De hittar vi normalt i kolhydratrika produkter som bland annat bröd, mjöl, pasta, kakor och frukt, något som möjligen kan bidra till ett ökat sug. Men det är nog främst faktumet att vi känner oss trötta, orkeslösa och lite nere efter en natts festande som gör att vi vill kompensera med traditionellt onyttig mat. Denna innehåller ofta mycket socker och snabba kolhydrater som höjer blodsockret och gör oss lite piggare för tillfället, och mycket fett som gör oss mätta och ger en känsla av välbefinnande, vilket kan behövas för att kompensera ”dagen efter”-misären.

14. ”Man blir mer bakfull ju äldre man är.”
SANT!Fakta: Med åldern minskar andelen vatten i kroppen. Eftersom alkohol främst är vattenlöslig gör det att man blir mer onykter av samma mängd alkohol ju äldre man är (förutsatt att man inte utvecklat en högre toleransnivå, förstås). Åldern påverkar också kroppens återhämtningsförmåga eftersom den fysiska konditionen ofta sjunker. Kombinationen av detta innebär ofta att man känner sig sämre dagen efter ju äldre man blir.

15. ”Sportförmågan minskar när jag druckit alkohol.”
SANT!Fakta: Alkohol minskar bland annat energibildningen i hjärtat och muskulaturen. Normalt transporteras fettsyror till dessa organs energikraftverk, de så kallade mitokondrierna. Med alkohol i kroppen bildas i stället så kallade etanol-fettsyra-komplex. När dessa kommer in i mitokondrierna hämmas deras energibildning. Alkohol försämrar också snabbt koordinationsförmågan och reaktionsförmågan. Ett omtalat test gjordes för några år sedan med det alpina landslaget. Åkarna drack så att de hade en gräns på 0,35 promille. Resultatet var entydigt: hos 8 av 9 åkare försämrades prestationen markant och 80 procent av ”fallåken” gjordes av de som hade druckit. Redan vid denna låga nivå var skillnaden så tydlig att tränarna kunde skilja de som druckit från de övriga enbart genom att iaktta dem. Lägg därtill att uthålligheten, styrkan och syreupptagningsnivån minskar, något som borde göra det självklart att helt skilja alkoholkonsumtion och sport åt!

16. ”Man får huvudvärk av rödvin!”
SANT!Fakta: För många är detta en sanning. Det beror främst på att en del är överkänsliga mot vissa ämnen i vinet, främst histamin. Överkänsligheten kan ta sig flera uttryck, bland annat i huvudvärk, men också i hudrodnad och utslag.

17. ”Rödvin är nyttigare än vitt vin.”
SANT! Fakta: Rödvin innehåller något mer antioxidanter än vitt vin, vilket kan leda till slutsatsen att det skulle vara ett bättre alternativ. Dock ska man inte dricka alkohol för att det är särskilt nyttigt – då finns det bättre alternativ! Den antioxidant som påstås ha den starkaste effekten är resveratrol. Det finns extra mycket av detta ämne i röda viner tillverkade av druvan Cabernet Sauvignon.

18. ”Om man har diabetes måste man sluta dricka alkohol.”
FALSKT! Fakta: Folk med diabetes kan i regel dricka måttliga mängder alkohol, men bör göra det med viss försiktighet. Alkohol och blodsocker är klurigt. Först har alkoholen en tendens att höja blodsockret, eftersom alkoholen ökar kroppens adrenalinproduktion som i sin tur påverkar binjurarna och höjer blodsockret. Dessutom är det lätt att dricka mycket öl som innehåller ”snabba kolhydrater” och socker som finns i söta viner, likörer eller läsk som blandas med starksprit. Men när alkoholen förbränns blockerar den leverns utsöndring av glukos i blodet, vilket oundvikligen leder till att blodsockret sjunker. Om man mäter sitt blodsocker när man lägger sig noterar man därför ofta ett högt värde, men när man vaknar är värdet tvärtom lågt. För diabetiker kan det därför vara svårt att dosera insulinmängden i samband med att man har druckit alkohol, vilket är ett skäl till att dricka alkohol med viss försiktighet. Det låga blodsockret dagen efter att man druckit är ett klassiskt skäl till att man känner sig trött och hängig, och inte sällan sugen på ”skräpmat” som på nytt höjer blodsockret.

19. ”Berusningen slår till när man reser sig upp.”
SANT! Fakta: Alkohol påverkar flödet av vätska i mellanörats många båggångar. De har en direkt effekt på balanssinnet. Om man har suttit ner och druckit mycket och sedan ställer sig upp är det därför lätt att känna sig vimmelkantig, vilket bidrar till känslan av onykterhet. Promillegränsen i blodet påverkas däremot inte av om man sitter eller om man står upp under tiden man dricker!

20. ”Man blir snyggare av sprit!”
SANT! Fakta: Eftersom så många påstår att man blir snyggare efter några drinkar kan det inte vara annat än sant! Alla dessa människor har omöjligen fel, även om det har varit något knepigt för författaren att verifiera detta påstående...