Att sluta snusa har ingen effekt på konditionen

Syftet med studien var att undersöka effekten av kondition och hälsa efter det att deltagare slutat att snusa. Totalt deltog 42 personer i åldern 30-40 år som skulle ha snusat i minst två år och som tränade cirka tre gånger i veckan. Resultaten på den grupp som slutade snusa visade ingen skillnad på prestationen och konditionen. Däremot ökade deltagarna i vikt och fick lägre blodtryck.
– Det finns alltså ingen anledning att sluta snusa för att få bättre kondition, men kroppen kan ändå påverkas genom andra effekter på hälsan, säger Frida Björkman, doktorand vid GIH.

Två grupper bildades – en kontrollgrupp som fortsatte att snusa och en som slutade att snusa. Efter sex veckor genomfördes testerna då effekterna av snusningen har gått ur kroppen. Deltagarna lämnade blodprov och det togs blodtryck när kroppen var i vila, under och efter ett timslångt träningspass och efter ett maxpass. Deltagarna fick instruktioner att hålla exakt samma diet ett dygn innan för- och eftertesterna och ombads att avstå från ansträngande träning, alkohol, kaffe och te.

De flesta deltagare tränade som vanligt under själva studien, men många deltagare i gruppen som slutade snusa rapporterade att de hade börjat äta olika typer av snacks, som till exempel choklad och andra feta produkter för att dämpa nikotinbehovet. De som deltog hade innan studien ett genomsnittligt BMI på 24,3 och efter studien var den 24,8. Personer med normalvikt har ett BMI på mellan 19 och 25. Personer med ett BMI på mellan 26 och 30 anses vara överviktiga.
– Så gott som alla deltagare gick upp ungefär 1,5 kilo i vikt, men de kan gå tillbaka till sin ursprungsvikt när abstinensbesvären inte längre behöver lindras med godis, säger Frida Björkman.

Denna studie är den första som har undersökt effekter av snusavbrott efter flera års användning. Förutom att vikten ökade, blodtrycket sjönk, kolesterol ökade så var C-reaktivt protein och fria fettsyror lika i båda grupperna. Sammanfattningsvis verkar utövandet av uthållighet inte ha drabbats av långvarigt snusande, men effekterna på riskerna för den kardiovaskulära ohälsan är motsägelsefulla.

Snus innehåller cirka åtta milligram nikotin per gram snus och flera tusen andra ingredienser. Snus har en cancerframkallande effekt på bukspottkörteln och kan eventuellt även påverka andra organ. Det finns även studier som pekar på att snusande ökar risken för kardiovaskulär sjukdom.

Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE som har open access.

För mer information kontakta:
Frida Björkman, doktorand GIH, tel: 072- 262 70 67, e-post: frida.bjorkman@gih.se
Björn Ekblom, professor emeritus GIH, tel: 070-726 72 82, e-post: bjorn.ekblom@gih.se
Mikael Mattsson, medicine doktor GIH, tel: 073-536 73 62, e-post: mikael.mattson@gih.se
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, tel: 070-202 85 86, e-post: louise.ekstrom@gih.se