Nio av tio idrottslärare hinner inte med dokumentationen

Rickard Håkansons licentiatuppsats har fokuserat på vilket underlag idrottslärare har för sin betygsättning, hur de arbetar med dokumentation för att skapa underlag för bedömning i ämnet idrott och hälsa. En anledning till denna studie är att de nya läro- och kursplanerna, de nya nationella kunskapskraven och det nya betygssystemet ställer allt högre krav på lärares underlag för bedömning för en rättssäker och valid betygsättning. Dessa krav upplevs av många lärare i idrott och hälsa som omöjligt att få ihop i förhållande till undervisningen.

I Rickard Håkansons licentiatuppsats ”Vad betyder ok+? En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa” har 144 lärare i idrott och hälsa inom grundskolan och gymnasiet medverkat i en enkät kring dokumentation. De har fått svara på frågor som berör dokumentation, hur ofta och vad lärarna dokumenterar. Resultaten från enkätstudien visar att lärarna har ett brett register av olika sorters dokumentation men att det inte verkar finnas någon tydlig plan för när och hur dessa ska användas samt vad det är som ska dokumenteras.

– Intressant är att 87 procent av lärarna upplever att det är svårt med dokumentation då de inte har tid, det är stora elevgrupper och det finns begränsningar i scheman. En del svarar även att det saknas kunskaper kring bedömning och dokumentation, det råder brist på hjälpmedel och enkla verktyg för dokumentation samt problem med dokumentation i relation till olika lektioners innehåll, säger Rickard Håkanson.

Tio lärare som besvarat enkäten valdes ut till de kvalitativa intervjuerna och resultat från dessa visade att det som framstår som lätt att dokumentera blir lärarnas underlag för bedömning snarare än det som styrdokumenten fastställer. En grupp lärare upplever dock inte alls samma problem med dokumentation, trots att de står inför samma utmaningar i form av undervisningstid, schema och elevgrupper som andra lärare. Vad som utmärker dessa lärare, de systematiska planerarna, är att deras undervisningspraktik, innefattande planering, undervisning och bedömning, i stora delar skiljer sig från övriga lärares vilket skapar andra möjligheter för dokumentation.

– Den stora skillnaden mellan de lärare som upplever problem kring dokumentation och de som inte gör det beror på om undervisningen är aktivitetsstyrd, målstyrd och om de arbetar mer systematiskt med bedömning eller inte. De lärare som lyckas bättre jobbar mer målstyrt och systematiskt. De hade dessutom fler examinationsformer och använde fler tekniska hjälpmedel, som till exempel mobiltelefoner vid redovisning och examinationer, säger Rickard Håkanson.

Forskarstuderande Rickard Håkanson har ingått i Forskarskolan idrott och hälsas didaktik, FIHD, en forskarskola som ingått i statens satsning på forskarutbildning av förskollärare och lärare. Satsningen startade våren 2011 och har varit ett led i att höja kompetensen hos verksamma lärare och stärka elevernas kunskaper. Forskarskolan har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Gymnastik- och idrottshögskolan, Malmö högskola och Örebro universitet. Totalt har 15 forskarstuderande ingått i FIHD och varje lärosäte har ansvarat för fem forskarstuderande var.

Läs uppsatsen på www.gih.se/licentiatseminariumRH

För mer information kontakta:
Rickard Håkanson, lic-doktorand GIH, tel: 073-510 30 67
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, tel: 08-120 537 07 eller 070-202 85 86