Svensk solcellsenergi nära ett genombrott - danska modellen är förebild

Den svenska solenergimarknaden kan närma sig ett genombrott. Ett förslag för att få fart på utvecklingen enligt dansk modell har utlovats av regeringen till sommaren 2013. Samtidigt som priserna på solceller rasar erbjuder sig också flera elhandelsbolag att betala ett väsentligt högre marknadspris för solel än tidigare.

Den internationella utbyggnaden inom solenergiområdet har till stor del drivits av små producenter som satsat på solceller på ”mikronivå”. Det vill säga av villaägare och fastighetsägare som investerat i solcellsanläggningar. Det enklaste och minst byråkratiska sättet att stödja den utvecklingen har varit att lagstifta om att små producenter ges rätt att mata in förnyelsebar energi på elnätet och kvitta den mot sin elförbrukning. Något som genomförts i en lång rad länder i Europa.

– I Sverige har många solkraftsproducenter hittills inte haft möjlighet att mata in sin el på nätet alls eller bara fått betalt för sin produktion motsvarande de låga spotpriserna på elbörsen Nordpool, säger Andrew Machiran på branschorganisationen Svensk Solenergi.

En statlig svensk utredning presenterade ett förslag om nettodebitering för småproducenter enligt europeisk modell redan 2008. Det vill säga att små producenter skulle kunna kvitta sin produktion mot sin förbrukning. Bland remissinstanserna var enigheten stor om att det var ett bra förslag. Men den svenska regeringen sa nej och hänvisade till oklarheter i skattelagstiftningen och harmoniseringsreglerna med EU.

Nu har dock finansminister Anders Borg och it- och energiminister Anna-Karin Hatt gemensamt uttalat att regeringen är positiva till att små elproducenter ska kunna dra sitt strå till stacken i klimatomställningen.

Ett lagförslag om stimulanser för klimatomställning och nettodebitering som ger småskaliga energiproducenter rätt att kvitta produktionen mot förbrukningen har utlovats till sommaren 2013.

– Nettodebitering är ett positivt förslag. Men eftersom elpriserna fortfarande är lägre i Sverige än genomsnittet i Europa är det tveksamt om det räcker. Vill vi få riktig fart på utbyggnaden bör det också kombineras med investeringsbidrag eller inmatningstariffer enligt den modell som finns i flera andra länder i Europa, säger Christian Azar professor i hållbara energi- och materialsystem på Chalmers.

Text: Pelle Oskarsson