Kalifornien: Lär av en föregångsstat!

Tuffa, marknadsbaserade krav med stark fördelningsprofil, dyrt för fuskare, delningsinriktat och med tydlig ansvarsuppdelning mellan stat, delstat och stad. Det lyfter 2030-sekretariatet fram som framgångsfaktorer i den första svenskspråkiga rapporten om Kaliforniens omställning till hållbara transporter, som lanseras imorgon onsdag.

År 2050 ska Kalifornien uppnå 100 % utsläppsfria personbilar, minibussar och lätta lastbilar. Delstaten står för ungefär hälften av bilförsäljningen i USA, som i sin tur är världens näst största bilmarknad, vilket gör att målet har stor global relevans. Kaliforniens Zero Emission Vehicles kräver att fordonstillverkare successivt ökar andelen nollutsläppsbilar i nyregistreringen, och den som gör mer än vad som krävs kan sälja överskottet till andra. På bränslesidan kräver Low Carbon Fuel Standard ensuccessivt ökad andel bränslen med låg klimatpåverkan, men marknaden avgör själva hur de ska nå programmålen. På beteendesidan ska cykelresor niofaldigas och gångtrafik fyrdubblas, vilket ska motsvaras av minskade körsträckor med personbil.

- Vi ser hur Kalifornien som delstat tar för sig och gör nya framsteg utan att bry sig alltför mycket om vad USA som land gör. Här finns mycket inspiration för Sverige, som ju tydligt uttalat att vi ska vara ett föregångsland inom EU och globalt. Nu vill vi att samarbetsavtalet mellan Sverige och Kalifornien börjar leverera, i form av att vi konkret lär av varann, sporrar till nya stordåd och hittar konkreta gemensamma utvecklingsprojekt, säger Jakob Lagercrantz, ansvarig för 2030-sekretariatets satsning på Fokusland Kalifornien.

2030-sekretariatets fem lärdomar från Kalifornien

1. Fördelningsprofil. Kalifornien riktar elbilsstödet mot de som annars inte skulle ha råd att byta till elbil, och städer som Los Angeles stöttar särskilt satsningar i låginkomstområden på alltifrån elbilspooler till lånecyklar.

2. Marknadsbaserat. Kaliforniens Zero Emission Vehicles-krav kan vara så hårda genom att ingen enskild tillverkare tvingas sälja en viss mängd ZEV:s; det går också att köpa rättigheter från tillverkare som sålt fler ZEV:s än vad lagen kräver. På så vis minskas den totala kostnaden, ledande elbilsaktörer som Nissan och Tesla får extra inkomster medan de som inte velat göra elbilar ändå är med och finansierar omställningen.

3. Dyrt för fuskare och skärpt kontroll. Varje ambitiöst system måste också kunna ta i med hårdhandskarna mot de som försöker smita undan. Dieselgate visar att USA, med Kalifornien i spetsen, både gett drabbade konsumenter skadestånd och skapat en mycket omfattande fond för omställning till transporter med minskade utsläpp, medan de som drabbats i EU inte alls fått samma stöd.

4. Tydlighet -både på marknaden och mot Trump.

I Kalifornien finns ett tydligt system där varje bränsle på den kaliforniska marknaden certifieras enligt Low Carbon Fuels Standard. Häranges bränslets fossila kolhalt, tydligt och enkelt.

I USA står det federala för de övergripande kraven på sjunkande bränsleförbrukning (som Trump nu vill sätta på pausläge), men delstater som Kalifornien får införa egna regler för att gynna de grönaste bilarna. Städer som Los Angeles ser till att offentlig sektor går före, med krav på 50% nollutsläppsfordon i all upphandling, och stimulerar laddinfrastruktur och förnybara drivmedel.

5. Gynna delande. I Kalifornien kommer den som delar sin bil med andra snabbast fram, eftersom det finns en fil reserverad för bildelare. Bilpooler har reserverade platser på gatumark och Kalifornien har ett särskilt stöd för bilpooler, med en öronmärkt del för småskaliga initiativ.

Rapporten finns på http://2030-sekretariatet.se/fokusland/ och lanseras onsdag den 14 februari 08.00-09.30 på Fores, Kungsbroplan 2, Stockholm, i ett seminarium med bl.a. statssekretarare Eva Svedling, Jakob Lagercrantz och 2030-sekretariatets partners Preem, Scania, Sekab och Trivector. Media hälsas välkomna!

För ytterligare information: Kontakta Jakob Lagercrantz på 0708-173 808.