Rakt på sak om vuxenutbildning – med Nima Sanandaji i Almedalen

Hej Nima, vi börjar med något aktuellt. Du är väldigt tydlig med hur du anser att utbildning ska se ut för våra nyanlända i Sverige. Berätta!

– Till att börja måste man identifiera och erkänna är att den stora gruppen som kommer idag, till skillnad från 80- och 90-talen, är lågutbildad. Detta, tillsammans med att kunskapskraven på den svenska arbetsmarknaden nu är högre, skapar ett kunskapsgap.
Därför krävs nu en massiv satsning på vuxenutbildning, menar Nima Sanandaji.

Han fortsätter;
– Vi har den lilla gruppen högutbildade som behöver fräscha upp sina kunskaper och anpassa de till svenska krav, men också arbeta med sina språkkunskaper.
Den stora gruppen däremot, behöver istället realistiska vägar för att nå ett arbete och bli anställningsbara. Det gör man genom mer styrning på individuell nivå. Matcha rätt person med rätt bristyrke och skapa utbildningsgrupper eller klasser där alla är på samma nivå. Och- de måste in i just bristyrken. En plats på arbetsmarknaden finansierad av bidrag innebär nämligen i praktiken bara att någon annan förlorar den.

– Gör vi inte det här, så finns det ingen plan. Och vi behöver detta nu, betonar Nima med eftertryck.

Nästa område vad gäller utbildning för vuxna i vårt samhälle – vidareutbildning. Varför ska arbetsgivare satsa på vidareutbildning för sina anställda?

– Flaskhalsen för arbetsgivare idag är kvalificerade medarbetare. Det gäller såväl för industrin som välfärden som tjänstesektorn – alla sektorer. Man bör som arbetsgivare ha en policy att erbjuda vidareutbildning. Det behöver du för att behålla de bästa medarbetarna och stimulera dem! Det behöver inte bara handla om teknisk kompetens utan även om mjuka värden där man gifter ihop affärsnytta med vidareutbildning. Inom logistik visar amerikanska undersökningar på hur kompetensutveckling även minskar förseningar, misstag och olyckor men hur det också påverkar sjukskrivningar.

Och hur ska samhället skapa incitament för den här typen av vidareutbildning för de som redan har ett arbete?

– Genom att korta de högre utbildningarna och införa högre studietakt så att människor kommer snabbare ut i arbetslivet sparar samhället pengar. Pengar som istället kan satsas på att stödja vidareutbildning. Det kan ske genom bättre möjlighet för avskrivning gällande utbildning, motiverande bidrag till arbetsgivare och skattereduktioner där personer som själva bekostar en vidareutbildning.

Du menar att låg- och medelkvalificerade jobb minskar fram till 2025 medan högkvalificerade jobb är de som kommer att öka. Ändå förespråkar du en satsning på yrkesutbildningar. Hur hänger det ihop?

– Idag saknar vi ett skikt i arbetslivet av de yrken som är medelkvalificerade. Bristen innebär att många högutbildade ägnar sig åt arbetsuppgifter under sin kompetens. Kan vi då utbilda människor till medelkvalificerade jobb, där många yrkesutbildningar som t.ex vårdpersonal eller gymnasieingenjörer hamnar, kan de högutbildade faktiskt ägna sig åt att utföra det arbete de är utbildade för, avslutar Nima Sinandaji.

Vill du läsa mer om "Miljonprogram för kunskap" så kan du göra det bl.a hos Almega.