Grontmij presenterar resultat från Grönt är skönt på Fjärrvärmedagarna

Grontmij undersöker åt branschorganisationen Svensk Fjärrvärme hur olika målgrupper tänker kring fjärrvärmens miljöegenskaper. På årets Fjärrvärmedagar berättar Grontmijs uppdragsledare Kerstin Sernhed om färska resultat från de fokusgruppintervjuer som genomförs under projektets gång.

– De viktigaste faktorerna när bostadsrättsföreningar ska välja uppvärmningsform är ekonomi och bekymmersfrihet. Tankar om miljöpåverkan finns med, men har en underordnad betydelse. Styrelserna ser sig som förvaltare av sina medlemmars plånböcker i första hand och vill ha ett system som fungerar utan krångel, säger Kerstin Sernhed, Grontmijs uppdragsledare i projektet Grönt är skönt.

I Grönt är skönt intervjuas företrädare för bland annat fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, byggföretag och byggkonsulter om hur de ser på fjärrvärmens miljövärden. Syftet med kommunikationsprojektet är att underlätta för branschen i kommunikationen med kunderna kring fjärrvärme och miljö. Kerstin Sernhed berättar om status för projektet på årets Fjärrvärmedagar i Skövde kl 13.45 torsdagen 19 april, där temat för i år är konkurrenskraft och kunddialog.

Så här långt har Grontmijs team intervjuat företrädare för bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag. Intervjuerna visar att miljövärdena är betydligt mer prioriterade för fastighetsägarna jämfört med bostadsrättsföreningarna.

– Flera fastighetsägare känner ett tryck från sina kunder på att erbjuda miljövänliga uppvärmningssätt. Det är framför allt de kommersiella hyresgästerna som ställer sådana krav på fastighetsägarna. På så sätt kan man säga att det finns affärsmässiga intressen bakom fastighetsägarnas miljöprioriteringar, säger Kerstin Sernhed.

Resultatet från kommunikationsprojektet Grönt är skönt beräknas vara klart i maj. Årets Fjärrvärmedagar pågår 18-19 april.

Fakta: Fjärrvärme
Fjärrvärme alstras i en central anläggning där det produceras hett vatten som värmer hela samhällen. Fjärrvärmen kan ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade – i produktionen används till exempel rester från skogen, träavfall och biobränsle.
Systemet tar också vara på värme som uppstår vid elproduktion i kraftvärmeverk, vid avfallsförbränning och överskottsvärme från lokala industrier.
Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften genom att förflytta förbränningen till en enda anläggning. När fjärrvärmeverken bytte ut fossila bränslen mot förnybar energi minskade utsläppen ytterligare.