Agnes Cleve – en svensk modernist i världen

Hållningen är kaxig och nacken är stolt. Blicken möter orädd betraktarens med styrka och målmedvetenhet. Kvinnan på fotot är Agnes Cleve – en kvinna som gick i fronten för den moderna konsten och privat befann sig mitt i den samhälleliga frigörelseprocessen för kvinnor. En process där valen som avvek från normen hade ett högt pris. Agnes var en svensk modernist i världen med en historia värd att berätta.

Agnes Cleve (1876-1951) växte upp i Uppsala, i en familj som rörde sig lika naturligt och självklart runt om i Europa som på campusområdet vid universitetet. Föräldrarna var båda välutbildade och såg till att deras tre döttrar Astrid, Agnes och Celie lärde sig språk och kultur, men också blev väl
insatta i tidens samhälleliga förändringar, idéer och uppfinningar som kom att leda fram till vårt nya moderna samhälle. Systrarna kom att leva ett liv som har många paralleller med samtida kvinnor idag - de var yrkesverksamma, genomgick skilsmässor, delade vårdnad om barnen, kämpade för kvinnors lika rättigheter och egen ekonomi. Astrid blev Sveriges första kvinnliga professor i naturvetenskap och skrev läroböcker för flickor i ämnet. Agnes gick i fronten för den moderna konsten och var en länk till Europas avantgarde. Celie utbildade sig till journalist och arbetade aktivt för bl. a yrkeskvinnors
rättigheter under tidigt 1900-tal.

Konstnärskap och livet
Agnes Cleve fångade under 1900-talets första årtionden nyfiket och energiskt upp tidens många nya konströrelser och gjorde dem till sina. Intresset för färgens uttryckskraft startade under utbildningstiden på Valand i Göteborg men Cleves konstnärskap kom att i högsta grad att formas i mötet med den internationella konsten. Berlin, Paris och New York var centrala städer för det
konstnärliga avantgardet vid denna tidpunkt och Agnes Cleve rörde sig livet igenom mellan dessa.

1901 gifte sig Agnes med en ung advokat och tillsammans fick de två barn som gjorde att hon tog en naturlig paus från måleriet. Efter gått tillbaka till sitt konstnärskap kom det fram att Agnes och hennes konstlärare Carl Wilhelmsson inlett en relation. Ett val som fick stora konsekvenser för hennes liv och  familj. Hon bryter upp från kärnfamiljen och inrättar sitt nya liv i en liten lägenhet i centrala Göteborg med plats för barnen och möjlighet att måla.

Året därpå förälskar sig Agnes Cleve i den 13 år yngre kurskamraten John Jon-And som intensivt agiterat för den nya moderna konsten i Europa. Tillsammans reser de runt i Europa där Agnes tar sig an de olika ismernas stilyttringar för att smälta samman dem till en egen stil, helt unik i svensk konsthistoria. Ljus, puls och rörelse blev ledord för hennes färg- och formhantering, liksom staden och dess urbana liv blev en viktig motivkrets. 1915 gifter sig Agnes och John och på hösten föds den gemensamma sonen.

Etablerad och erkänd
Åren efter första världskrigets slut återtar familjen Cleve  Jon-And sin vana att resa runt i Europa och Nordafrika för att träffa vänner, upptäcka ny konst och måla. Resorna varade oftast i flera månader och skedde  årligen fram till nästa världskrig. Undantaget är våren 1921 då sonen från första äktenskapet förolyckas under en skridskotur. Från och med 1920-talet ställer Agnes Cleves frekvent ut på gallerier och konsthallar runt om i Sverige. Hennes position i svenskt kulturliv blir tydligt då åtskilliga centrala namn återfinns i gästböcker från sommarstället Hurdan, Bohuslän. Recensioner från hennes utställningar vittnar också om Cleves position i den svenska konstkontexten, liksom hennes roll som utvald svensk representant på internationella samlingsutställningar under 1930-talet.

I glömska
Trots sin tillvaro i konstetablissemanget under sin levnad, föll Agnes konst i glömska kort efter hennes bortgång 1951. Samhällsstrukturer, tidsideal och normer påverkades starkt av andra världskrigets utgång, något som i förlängningen kom att främja inskrivningen av den franska och amerikanska
konsten i vår konsthistoria. Agnes personliga kubism med starka drag av tysk expressionism passade helt enkelt inte in vid denna tidpunkt. Men historieskrivningen står också i relation till andra mekanismer så som representation på museer, forskningsanslag och tillgång till arkivmaterial.

Under 1980-talets slut lägger forskarna stort fokus på mångfald och den alternativa historie-skrivningen. Flera kvinnliga modernister uppmärksammas i samlingsutställningar eller tillsammans med sina mer erkända män. Sällan lät man dem stå helt på egna ben.

Utställning och bok
I sommar har Mjellby Konstmuseum i Halmstad äran att presentera utställningen ”Agnes Cleve- En svensk modernist i världen” som med sina drygt 100 verk ger en omfattande bild av Cleves konstnärskap och spännande livsberättelse. Ett konstnärskap som radikalt påverkades av tidens anda och modernismens nya ideal. I samband med utställningen släpps nu även den första större publikationen om henne och historien om ett viktigt konstnärskap och livsöde återupprättas. Systersonen Teddy Brunius, professor i konsthistoria vid Uppsala och Köpenhamn Universitet, har vid flertalet tillfällen skrivit kortare artiklar om konstnären, men hann inte före sin bortgång 2011 publicera den bok han arbetat på en längre tid. Mjellby Konstmuseum har nu glädjen att publicera Brunius manuskript tillsammans med texter av konstvetaren Andrea Kollnitz och Mjellby Konstmuseums intendent Annelie Tuveros.

Kontakt:
Annelie Tuveros, Intendent Mjellby Konstmuseum
0703-16 03 44
annelie.tuveros@halmstad.se