Formel för framgångsrikt företagande!

Kompassriktningen förefaller att peka bort från materialism, egennytta och individualism till förmån för ansvarstagande, etik och entreprenöriellt och socialt medvetet företagande. Det beror sannolikt på gradvist förändrade värderingar i samhället och en yngre och allt mer medveten generation som börjar ta plats.

Om företag har fokus på att generera aktieutdelning och vinst leder det till företagskulturer som premierar kortsiktighet och bristande ansvar för helheten. Vid en genomgång av småbolagen på OMX-listan i Stockholm visar det sig att ekonomiska mål är de viktigaste och mest övergripande för cirka 55 procent av företagen. Formuleringar som ”företagets övergripande mål är att öka vinsten per aktie med minst 10 procent per år” är inte ovanliga. Målinriktningen leder till att bolagens nyckeltal i huvudsak är direkt relaterade till resultat- och balansräkningen.

Siffrorna indikerar en inriktning och ett sätt att styra verksamheten som hörde hemma i 40- och 50-talets Sverige. I dag då nära 80 procent av det totala börsvärdet på noterade bolag är relaterat till immateriella värdena blir den maniska fokuseringen på ekonomiska tal ett trubbigt instrument som kan leda till att chefers och medarbetares motivation eroderar.

Det förfaller vara så att många missat att pengar inte bör vara till ett självändamål, utan att de istället ska utgöra medel för att motivera chefer och medarbetare att bygga ett ännu bättre företag, kreera nya tjänster och produkter vilket ytterst bidra till ett riktigt framgångsrik samhälle. Den här typen av exempel motiverar det absoluta flertalet medarbetare och därför leder det också högst troligt till ökade aktieägarvärden. Det kortsiktiga och påtagliga ekonomifokuset som råder för närvarande tenderar dessvärre till att skada verksamheters företagskulturer. Det beror på att företags mål direkt eller indirekt styr utformningen av verksamheters strategi, struktur och organisation. Signalerar ledningen att det egentliga syftet med verksamheten är att optimera EBITA och aktieutdelning kommer så kallade hårda frågor och ofta kortsiktiga vinster att premieras. När det här förhållningssättet internaliserats i organisationen blir de normativa för chefers och medarbetares beteenden. Konsekvensen blir ofta att verksamheters kommunicerar ett budskap och chefer och medarbetare ett helt eller delvis annat budskap.   

Därför vittnar många i dag om att ledningen inte drar sig för att realisera synergier om de bara ger en teoretisk möjlighet att åstadkomma mer eller mindre omedelbar avkastning.

Ständigt återkommande organisationsförändringar och sammanslagningar är därför i dag ”ordninary business” på många företag. Ändå blir skadorna förvånansvärt ofta omfattande i form av ett demotiverat humankapital och nya arbetsrutiner som det i värsta fall kan ta år innan de fungerar. Men de här konsekvenserna går inte att utläsa omedelbart utan märks först efter något eller några år då företaget inte levererar utlovade resultat eftersom man börjat tappa marknadsandelar. Visst finns det vilja och engagemang runt så kallade mjuka värden och allt fler verksamheter kommunicerar internt och externt en vilja att bedriva rörelsen långsiktigt hållbart. Men så länge ekonomiska mål och nyckeltal har ett massivt övertag kommer de flesta verksamheter inte att lyckas med ambitionerna att skapa ett motiverat och proaktivt humankapital som agerar ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart.

Hoppet står nog till gradvis förändrade värderingar i samhället och en mer medveten, yngre generation som förefaller leda till att ”värderingskompassen” ändras från materialism, egennytta och individualism till förmån för ansvarstagande, etik med ett entreprenöriellt och socialt medvetet företagande. För många yngre företagare är det därför självklart att vinstens nivå avgörs av vilka inre värden som först byggs i organisationen. Det ger hopp för framtiden.

Sture Johansson, VD och konsult på Hamrin & Partners