Invandrare – Sveriges nya fattigpensionärer

Om inte insatser sätts in har Sverige snart en ny stor grupp fattigpensionärer – invandrare med en svag koppling till arbetsmarknaden. Det dystra framtidsscenariot visar sig i en ny statlig utredning om pensionssystemet som forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet genomfört på uppdrag av Socialdepartementet. Men utredningen visar också att det finns lösningar för att förbättra den förväntade levnadsstandarden.

Enligt Lennart Flood, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är invandrare från länder utanför OECD-området de stora förlorarna i framtidens pensionssystem.

– När vi tittat på de ekonomiska resurserna för immi­granter från ett land utanför OECD-området, visar det sig att gruppen har väsentligt sämre förutsättningar att få en hög levnadsstandard som pensionärer än de som är födda i Sverige. Och det all­männa pensionssystemet som det ser ut idag kommer inte att lyckas jämna ut dessa skillnader när pensionen väl tas ut, säger Lennart Flood, professor i nationalekonomi och en av dem som har genomfört utredningen.

Då invandrarnas pensioner, och då i synnerhet kvinnornas, kommer vara alltför låga för att ska­pa förutsättningar för en rimlig levnadsstandard, kommer det att krävas både äldreför­sörjningsstöd och bostadsstöd för att öka den disponibla inkomsten för dessa grupper. Lennart Flood föreslår ytterligare en lösning.

– Vi kan få en ökning av pensionsnivåerna genom att inkomstindexera garantipensionen. En inkomstindexerad garantipension tillsammans med 40 bosättnings­år ger en allmän pension som ligger mellan 70–80 procent av ålders­pensionen för en svenskfödd man. Den högre garantipensionen kommer delvis att vara självfinansierad genom att detta medför minskat behov av äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag.

En sådan lösning skulle även gynna andra grupper som riskerar att stå utan tillräcklig pensionsinkomst att leva på, grupper som har gemensamma drag med de utlandsfödda.

– Kvinnor födda på 30-och 40-talet i Sverige som varit hemmafruar större delen av sina arbetsföra år, och därför har låga pensionspoäng, är också en grupp som skulle gynnas av inkomstindexering, säger Lennart Flood.

När olika politiska vindar blåser, brukar det pratas om att höja garantipensionen. Men att bara justera denna nivå är på sikt ingen hållbar lösning, menar Lennart Flood.

– Genom att göra prognoser på 20-40 års sikt ser man det ohållbara i dagens pensionssystem. Att bara kompensera garantipensionen för inflationen räcker inte som lösning. Givet en ekonomisk tillväxt innebär detta att pensionen relativt inkomsten för de yrkesaktiva hela tiden eroderas. Istället är det en inkomstindexering av garantipensionen som måste till för att få ett rättvist system där alla får del av tillväxten i samhället.

För mer information:
Professor Lennart Flood, Handelshögskolan, Göteborgs universitet,
telefon: 031–786 1331, 0706–764 309,
e-post: lennart.flood@economics.gu.se