Sällsynt krabba i svenska vatten finns nu att beskåda på Havets Hus i Lysekil

Den här nya arten för svenska vatten uppmärksammades första gången 2008, när en trålfångad torsk dissekerades och man fann ett exemplar i magen på torsken.
Det vetenskapliga namnet på krabban är Goneplax rhomboides och det svenska namnet är Fyrkantskrabba.
 
Sedan första fyndet gjordes, har man fått upp ytterligare några exemplar utanför Gullmarsfjorden och i norska Oslofjorden har man hittat ett exemplar. Man har även hittat juvenila krabbor i Kosterfjorden. Sammantaget  gör detta att man kan anse fyrkantskrabban som en etablerad art i våra svenska.
Krabban som inte liknar våra vanliga krabbor, har ett ganska speciellt utseende med sina långa framklor (hanen) och sina uppfällbara ögon som ser ut att sitta på varsin liten pinne. Ryggskölden är gul/rödaktig till svagt röd/skär. Krabban kan bli cirka 37 mm över ryggskölden. 

Fyrkantskrabbans normala utbredningsområde sträcker sig från brittiska öarna och söderut till Sydafrika. Arten finns också i Medelhavet men är sällsynt i Nordsjön. Arten håller också till på mjukbottnar relativt djupt, där den gräver gångar. Med dagens kunskap om arten vet man inte om den gör nytta än skada i våra vatten.

Det var fiskarna Glenn och Niklas Åhman som fick det ovanliga exemplaret när de fiskade havskräftor med burar på cirka 40 meters djup vid Jäven utanför Lysekil.

Nya arter i svenska vatten
Det här med nya arter i våra vatten är på intet sätt ett nytt fenomen, men har påskyndats av människan. Den globala uppvärmningen gör dessutom att temperaturen i haven stiger och att arter som normalt behöver lite varmare vatten än vi haft på våra breddgrader, nu kan vandra hit och kanske även fortplanta sig, vilket ytterligare ökar antalet nya arter i våra vatten.

Nya arter i våra vatten behöver inte utgöra något hot för vår fauna, men de kan vara förödande i vissa sammanhang. Ett talande exempel, visserligen i sötvatten, är signalkräftan som planterades ut i svenska åar och sjöar. Signalkräftorna har mycket högre motståndskraft mot kräftpest än vad vår svenska flodkräfta har, signalkräftan kapslar in sjukdomen i skalet och är därför alltid bärare av smittan. Resultatet har blivit att den svenska flodkräftan nästan helt slagits ut av kräftpesten.

En annan art som riskerar att sprida sig är den Amerikanska hummern. Liksom för signalkräftan är man rädd att även den Amerikanska hummern kan vara bärare av smittsamma sjukdomar som kan påverka vår Europeiska hummer. Tyvärr fiskades det upp minst 17st exemplar av den amerikanska hummern under hösten hummerfiske. Det här torde visa på att det finns ett stort mörkertal av hummern ifråga, som gör att man bevakar det här aktivt.

Hur tar sig då nya arter till svenska vatten?
Larver kommer hit med strömmar och via barlastvatten från fartyg. Handel med kräftdjur från andra länder förekommer, de transporteras ofta levande och där finns det en risk för att djur kan ”rymma” och hamna i havet.

Havets Hus i Lysekil
Lysekil är bland annat känt för friluftsliv och konservindustri, Sveriges bästa vatten för dykning, klättring i närområdet, fina hamnar för båtburna och Bohusläns vackra granitklippor.

Läs mer om Lysekil på www.vastsverige.com eller på www.lysekil.se

Mer information  Maria Jämting, VD Havets Hus
0523-66 81 66
0705-21 65 30
Maria.jamting@havetshus.se

Mer information om havets djur:
Helen Sköld Akvariechef
Helen.skold@havetshus.se, marinbiolog Havets Hus
0523-66 81 64

Mer information om Havets Hus djur samt bilder:
Roger Jansson, akvarietekniker, guide och fotograf på Havets Hus
0523-66 81 62
roger.jansson@havetshus.se