Euro Hepatitis Index 2012

När EU söker hindra spridningen av hepatit (gulsot) finns goda svenska exempel, visar ny jämförelse av 30 länder.

Bryssel den 6 november 2012

Varje år dör 125 000 européer av olika former av hepatit (gulsot). I Europa finns 23 miljoner människor som bär på hepatit, de flesta utan att veta om att de är smittade. Detta gör dem till påtagliga smittkällor för fortsatt spridning. En ny undersökning - Euro Hepatitis Index - jämför nu policies och behandlingar av hepatit i 30 länder för att finna föredömen för all-europeiska riktlinjer mot hepatit. Frankrike toppar Euro Hepatitis Index, följt av Slovenien och Tyskland. Sverige hamnar på fjärde plats, med 766 av 1 000 möjliga poäng i rankingen.

Gulsot (hepatit) är en i hög grad förbisedd epidemi i Europa, trots att omkring 23 miljoner människor bedöms leva med kronisk hepatit B (HVB) och/eller med hepatit C (HVC). Denna siffra bör ses mot bakgrund av den mycket låga upptäcktsfrekvensen bland smittade invånare. Inte ens i länder med nationella strategier mot hepatit är fler än 40% av fallen kända. I länder som Storbritannien och Tyskland är upptäcktsnivån 14-18%. I flertalet andra länder varierar den mellan 0,3% (Grekland) och 3% (Polen). Detta innebär att miljontals européer fortfarande är omedvetna om att de bär på hepatit.

Effektiva insatser mot hepatit ses inte som högprioriterade av regeringarna. De främsta undantagen är Storbritannien (Skottland och i växande grad även England) samt Frankrike. Detta innebär att mycket återstår att förbättra också i många av de länder som hamnar högt i rankingen i Euro Hepatitis Index!

Omkring 14 miljoner människor i Europa bär på HVB, med spridning främst genom infekterat blod eller kroppsvätskor (sperma, slidsekret, bröstmjölk och saliv).

Ytterligare nio miljoner är smittade av HVC, de flesta genom infekterade sprutspetsar som delas av intravenösa missbrukare. Före 1992 kunde även blodtransfusioner medföra smitta.

Högriskgrupper för att få och sprida hepatit är inte bara dialyspatienter, människor som använder intravenösa injektioner, barn till smittade mödrar, prostituerade, interner i fängelser och homosexuella män men även sjukvårdspersonal, gästarbetare och flyktingar. Speciellt HVB kan förekomma utan att ge tydliga symtom och bäraren är ofta omedveten om sin sjukdom. Detta medför risker för allmänheten, vilket påkallar uppmärksamhet på sjukdomen. Eftersom kronisk hepatit ofta lämnas obehandlad – färre än 20% av kända patienter runtom i Europa får behandling – är hepatit en av de främsta orsakerna till skrumplever (levercirros) och cancer i levern.

En europeisk strategi mot hepatit kommer att rädda liv

När EU och medlemsländerna söker efter vägar att minska verkningarna av sjukdomen är efterfrågan stor på framgångsrika metoder. Euro Hepatitis Index (EhepI), som jämför policies och behandling av hepatit i 30 europeiska länder, presenterades idag i Bryssel av European Liver Patient Association (ELPA) och den svenska tankesmedjan Health Consumer Powerhouse (HCP)  vid ett gemensamt seminarium (http://www.hep-index.eu/programme.html. ELPA har distribuerat ett eget pressmeddelande).

Undersökningen pekar på en rad åtgärder som bör vidtas och tillsammans tjäna som en strategi mot hepatit i Europa:

• Effektiva vaccinationsprogram mot hepatit B.
   
• Kostnadsfria, lättillgängliga screening-program för samtliga riskgrupper och för allmänheten.
   
• Kampanjer för att medvetandegöra allmänhet och grupper av smittbärare och stödja upptäckt av sjukdomen och minska riskbeteenden.
   
• Tillgång till behandling när så krävs och inte bara till subventionerade läkemedel utan även till personligt utformad vård, med hälsoutbildning och socialt stöd.
   
• Kvalificerad sjukvårdspersonal som kan anpassa behandlingen till best practice.
   
• Nationella kvalitetsregister med tillförlitig datatillgång, vilka gör det möjligt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt för att identifiera och se över förbättringsmöjligheter.
   
• EU bör inom hepatit och folkhälsa ta på sig ledarrollen Det krävs nationella strategier för att samordna insatserna i respektive europeiskt land.

Hur sköter Sverige hepatitvården?

Några av de länder, som rankas högt av Euro Hepatitis Index, har redan vidtagit dessa viktiga åtgärder. Sverige erbjuder inte allmän hepatitvaccination för nyfödda men överväger att snart införa allmän HVB-vaccination. En rad effektiva vaccinationsprogram har införts riktade mot olika riskgrupper. Sverige saknar en nationell hepatitstrategi men preventiva insatser finns med i den nationella strategin för att förebygga HIV. HVB- och HVC-preventiva insatser finansieras genom årliga statliga anslag.

- Dessutom har Sverige ett utomordentligt system för datainsamling och rapportering, förmodligen det bästa i Europa, säger Dr Beatriz Cebolla, projektledare för hepatitindexet. I Sverige är tillgången till behandling mycket god, även om de senaste läkemedlen för HVC används ganska sparsamt.

Indexet, som består av 27 indikatorer, omfattar hela EU och därtill Schweiz, Norge och Kroatien.

Indexet framställs av Health Consumer Powerhouse Ltd., som sedan 2004 utifrån ett konsumentperspektiv mäter sjukvårdens prestationer i 35 länder. EhepI-projektet har stötts genom ett ovillkorat forskningsanslag från ELPA (European Liver Patient Association).

Rapporten i sin helhet, med indexmatris, illustrationer och nationella pressreleaser, är fritt tillgänglig på www.healthpowerhouse.com

Frågor om undersökningen kan riktas till: info@healthpowerhouse.com , eller
Dr. Arne Bjornberg: +46 705 848451
Dr. Beatriz Cebolla: +34 620 783383