Krisforskare: Vi ska inte vara rädda – men förberedda

Den här veckan pågår krisberedskapsveckan. Samtidigt skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut en broschyr till allmänheten som berättar vad vi ska göra när krisen kommer. Joeri van Laere, lektor i datavetenskap, vid Högskolan i Skövde som har genomfört 150 utbildningar med svenska kommuner och myndigheter i krisberedskap välkomnar arbetet. Men manar till lugn.
– Vi ska ta det på allvar. Både som samhälle och som individer. Men rädda ska vi inte vara.

– Att göra sig förberedd är inte att vara rädd. Jag brukar ta en brandövning på en skola som ett exempel. Meningen med en sådan övning är inte att skrämma barnen, utan få både dem och personalen att veta vad de ska göra om något oförutsett skulle inträffa. Lite samma sak är det med broschyren från MSB och andra förberedelser kring kriser, säger Joeri van Laere.

”Ha ett reservalternativ för vatten, mat och värme”

Han om någon vet. Det senaste decenniet har han lett 150 utbildningar om informationshantering i kris för en mängd svenska kommuner och myndigheter. Dessutom bedriver han forskning kring vad samhället och enskilda medborgare ska göra om betalsystemet kraschar.

– Som privatperson kan man tänka på att ha några grundläggande saker hemma: vatten, mat, tillgång till värme vintertid och lite kontanter är en bra utgångspunkt. Det är viktigt att utgå från sig själv, och analysera sin egen situation. Vad är jag mest beroende av? Vilken kris skulle slå hårdast mot mig? För den som pendlar i yrket, och är beroende av ett särskilt drivmedel, kan det få konsekvenser. För någon annan kan det finnas andra riskfaktorer, säger Joeri och fortsätter:

– Det är också viktigt att ta ansvar själv, och inte blint lita på att samhällsinstitutioner ska lösa allt. Tidigare stora kriser har också visat att människor hjälper varandra, vilket förstås är glädjande.

Lanserar krisens elva tumregler

För att göra krishanteringsarbete mer lättförståeligt har Joeri van Laere nu konkretiserat krisens 11 tumregler – med illustrationer av djur som hjälpmedel. Här framgår, bland annat, betydelsen av att samla fakta (som ekorren) och blicka framåt (som giraffen). Hjälpmedel som kan komma såväl organisationer som privatpersoner till nytta.

– Jag vill särskilt slå ett slag för skatans uppgift, att hitta diamanterna. Det innebär i en kris att det gäller att kunna sovra och prioritera. För organisationer är det också viktigt att komma ihåg grodan, att vakna. Det gäller att inse allvaret i tid, och hålla företagets medarbetare informerade om vad som pågår. Annars kan en kris vara svår att rädda upp, konstaterar Joeri van Laere.

För mer information, kontakta

Joeri van Laere, lektor i datavetenskap, Högskolan i Skövde, joeri.van.laere@his.se, 0500-448 355