20 lovande forskare får årets postdoktorala stipendium från Hjärnfonden

Forskningsprojekt inom MS, barn & ungdomshjärnan, depression, Alzheimers sjukdom och övrig psykiatri är några områden som får Hjärnfondens forskningsstöd när Hjärnfonden delar ut årets postdoktorala stipendium, vid en ceremoni i Stockholm den 18 januari. Årets stipendieutdelning på 5,6 miljoner ger möjlighet för totalt 20 unga hjärnforskare, vid sju lärosäten, som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar.

Carolina Thörn Pérez, vid Karolinska Institutet, är en av de forskare som tilldelas Hjärnfondens postdoktorala stipendium, för sin forskning om mekanismen bakom läkemedelsbiverkningar. För att kunna framställa bättre läkemedel som ger patienter mindre besvär och inte gör att de slutar med behandlingen krävs nya insikter i vad som orsakar biverkningar.

- Det är också en extra motivation att veta att jag tilldelats denna finansiering i konkurrens med så många andra duktiga neuroforskare i Sverige. Vetskapen om att Hjärnfondens expertpanel valt att satsa på min utbildning och det här projektet är en stor drivkraft, säger Carolina Thörn Pérez.

En vanlig och allvarlig bieffekt vid läkemedelsbehandling är påverkan på olika hormoner. Särskilt vanligt vid behandling av olika neuropsykiatriska sjukdomar är ökningen av hormonet prolaktin. Prolaktin har en viktig roll att stimulera bröstmjölksproduktion efter förlossning, men påverkar också en rad andra kroppsfunktioner som fertilitet, sexdrift, immunförsvar och ämnesomsättning. När prolaktin stiger i blodet är det vanligt att störningar sker på menstruationscykeln, den normala sexuella lusten men det kan även orsaka benskörhet och viktökning. Detta leder till att patienter som tar antipsykotiska och antidepressiva mediciner för att behandla olika neuropsykiatriska tillstånd får biverkningar som t ex infertilitet, menstruationsstörningar och impotens, vilket är vanliga anledningar till att man slutar ta sin medicin. Carolina Thörn Pérez forskningsprojekt går ut på att ta reda på hur dessa biverkningar och den bakomliggande prolaktinökningen uppstår.

- Hjärnfonden stimulerar svensk hjärnforskning. Att dela ut stipendier är ett viktigt arbete för att nå Hjärnfondens vision att hjärnans ohälsa ska besegras, förebyggas, lindras och botas. Ett större antal av tidigare årens stipendiater har fått professurer inom svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program, säger Anna Hemlin, tf generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation.

Hjärnfondens Postdoktorala stipendium 2016
Se dokument

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se Anna Hemlin, tf generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Carolina Thörn Pérez, 0702-44 68 64 carolina.thorn@ki.se.

Hjärnfondens forskningsarbete:
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter