58 000 signerar med fel hand och kräver bättre strokerehabilitering

I samband med den Internationella Strokedagen idag, den 12 maj, lanserar Hjärnfonden felhand.se. Sedan sajten lanserades i fredags har hitintills 58 000 signerat sitt namn och namnteckningarna strömmar in. Syftet är att uppmärksamma följderna av stroke och de strokedrabbades behov av god rehabilitering. Genom att symboliskt skriva under med fel hand stödjer man de strokedrabbades rätt till en bättre rehabilitering.

Efter en stroke är det många som tappar nödvändiga och självklara funktioner, men det finns möjligheter att komma tillbaka genom träning. För att återfå både fysiska och kognitiva funktioner krävs långsiktig rehabilitering. Felhand.se är Hjärnfondens initiativ att uppmärksamma följderna av en stroke och de strokedrabbades behov av bra rehabilitering genom att symboliskt skriva sin namnteckning med fel hand. Tanken är att ge en inblick i hur svårt det kan vara att efter en stroke tvingas lära sig saker man tar för givna på nytt.

- Det är fantastiskt att så många sympatiserar med de strokedrabbades situation. Intresset visar att det är en sjukdom som berör många. Genom Felhand.se vill vi tala om att rehabilitering är något som tar tid och som måste vara kontinuerlig, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Stroke är en av våra största folksjukdomar. Cirka 30 000 svenskar drabbas varje år. Sverige är världsledande inom strokeforskning och tack vare framgångsrik hjärnforskning överlever fler idag än tidigare. Att drabbas av stroke innebär ofta en stor förändring i livet, både för den som drabbats och för närstående. Stroke är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna och kräver flest vårddagar i Sverige. Tyvärr får många drabbade inte den träning som krävs för att återfå sina förmågor.

- Tack vare hjärnforskningen vet vi vikten av rehabilitering, men kunskapen tillämpas inte i tillräcklig utsträckning. En viktig forskningsupptäckt är att hjärnan är plastisk, det vill säga formbar. Det betyder att hjärnan kan repareras och lära om tidigare förvärvade förmågor. För att det ska ske måste man få rätt träning. Forskning visar också att en bra rehabilitering gör stor skillnad för den drabbades livskvalitet, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Enligt Riksstrokes årsrapport¹ från 2014 är många av de drabbade missnöjda med den rehabilitering de erbjudits när de lämnat sjukhuset. Tre månader efter insjuknandet anser uppemot 40 procent av de strokedrabbade att de inte erhållit den rehabilitering och träning de behöver och 15 procent är missnöjda med den de fått. 50 procent är också beroende av närstående för att klara vardagen.

Källa: Riksstroke. Årsrapport 2013. Publicerad november 2014.

Fakta om stroke och strokerehabilitering

• Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke. Cirka 30 000 svenskar drabbas årligen.
• Stroke är en allvarlig sjukdom och är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan.
• Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.
• Stroke är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna.
• Skadorna visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan såsom tal, skrift, motorik, känsel, syn och kognitiva förmågor.
• Det finns möjlighet att lära om och lära nytt hela livet för att hjärnan är plastisk, vilket betyder att hjärnan kan repareras och lära om tidigare förvärvade förmågor.
• Vägen tillbaka är tuff och kräver stora rehabiliteringsinsatser. Stroke är den sjukdom som kräver mest vård (flest vårddagar) av alla (fysiska och somatiska) sjukdomar i Sverige.
• Män har något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder. Medelåldern för män är 73 år och för kvinnor 77 år, men 20 procent av de som drabbas är i arbetsför ålder.
• Stroke kostar samhället minst 12,4 miljarder kronor om året.