Japanskt robotskelett kan hjälpa strokedrabbade i Umeå att gå igen

Efter en stroke tvingas många lära om självklara saker på nytt – som att skriva, tala och gå igen. Att återfå rörelseförmågan efter en stroke är avgörande för att få en god livskvalité och med rätt träning och rehabilitering kan hjärnan repareras och lära om tidigare förmågor. Charlotte Häger, forskare och fysioterapeut vid Umeå universitet, kommer nu med stöd från Hjärnfonden att studera i vilken grad personer som drabbats av stroke för upp till 10 år sedan och inte kan gå självständigt kan återfå gångförmågan. Det sker med hjälp av intensiv fysioterapiträning i kombination med ny robotteknik från Japan. Forskningsprojektet är en multicenterstudie som också sker parallellt vid Karolinska institutet i Stockholm och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

En japansk innovation i form av ett yttre enbens-stödskelett (HAL-systemet) med sofistikerad styrning som tränar strokedrabbade att gå igen ska nu utvärderas av forskarteamen. Studien handlar om att jämföra effekten av intensiv fysioterapeutisk träning i kombination med robotskelettet som en grupp får, med utfallet hos en grupp som får intensiv fysioterapi utan robotskelett samt till sist en tredje grupp som inte får någon träning alls.

- Jag är enormt glad för det här stödet från Hjärnfonden som möjliggör forskning som kan vara av stor betydelse för personer som ofta inte får mycket stöd för fortsatt rehabilitering och där det också kan finnas betydande samhällsvinster genom minskad vårdkonsumtion, säger Charlotte Häger, professor vid Umeå universitet.

I den totala studien ska totalt 162 patienter delta och rörelseförmåga och självständighet kartläggs i detalj efter avslutad träning och med 6 och 12 månaders uppföljning. Därutöver ska man även utvärdera kostnadseffektivitet.

- För en strokedrabbad är eftervården och tillgången till rehabilitering livsavgörande. Men för att uppnå bästa resultat är det viktigt att utvärdera vilken träning och rehabilitering som fungerar bäst. Om man kan individanpassa rehabiliteringenutifrån den drabbades behov och förutsättningar, så ökar chansen till ett liv utan begränsningar, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Hjärnfondens utdelade forskaranslag 2016 till Umeå universitet
Peter Andersen, ALS
Patric Blomstedt, utvärdering av DBS för essentiell tremor
Thomas Brännström, ALS
Lars Forsgren, Parkinsons sjukdom
Charlotte Häger, Stroke
Jan Malm, behandling med neurokirurgi

Fakta om Hjärnfondens anslagsutdelning 2016
Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.
Totalt 78 forskningsprojekt
50 miljoner i anslag
22 st - 2 åriga
56 st - 1 åriga
Ökning av anslag till yngre forskare. Flest anslag utdelade till 70-talister - 38%
78 av totalt 256 ansökningar blev beviljade (c:a 30%).

För mer information kontakta
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Charlotte Häger, professor Umeå universitet, 0707-78 87 60 charlotte.hager@umu.se
http://www.hjarnfonden.se/2016/06/kan-3d-teknik-och-robotskelett-hjalpa-strokedrabbade-att-aterfa-rorelseformagan/