Nytt fokus på strokerehabilitering – men oklart vad det innebär

I veckan publicerade Socialstyrelsen rekommendationer för nya nationella riktlinjer om åtgärder vid stroke, både med förebyggande åtgärder, insatser i akutskedet samt rehabilitering. Men Hjärnfonden som har drivit initiativet felhand.se med krav på bättre rehabilitering för de strokedrabbade ifrågasätter om samordningen av vårdinsatserna blir bättre för den drabbade.

I de nya nationella riktlinjerna handlar drygt 100 rekommendationer om olika former av rehabilitering. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat tidig utskrivning med stöd och koppling till sjukhusets strokeenhet, för personer med lindriga till måttliga funktionsnedsättningar. För att vårdinsatserna ska bli bättre för de drabbade bygger det på att samordningen av rehabiliteringskedjan verkligen fungerar, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden. Data från Riksstroke 3-månadersuppföljning efter en stroke visar till exempel att 16 procent av de patienter som var självständiga i allmän daglig livsföring vid 3 månader efter hemgång, hade förlorat denna förmåga vid 12 månader efter sin stroke, på grund av att rehabiliteringen inte fungerar efter hemkomst.

- Vi välkomnar de nya riktlinjerna men saknar rätten till en personlig kontaktperson. Att hålla reda på alla aktörer som är involverade i rehabiliteringen efter hemkomst som kan inkludera personal från både specialistvård och primärvård kan vara enormt svårt, både för den strokedrabbade som förlorat sina kognitiva förmågor, men även för närstående. Vi efterlyser också bättre samordning mellan den drabbade, kommun och landsting, så den strokedrabbade inte kommer i kläm, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Förra året samlade Hjärnfonden in över 210 000 felhänta namnteckningar genom kampanjen felhand.se, som överlämnades till Gabriel Wickström med fem krav på en bättre och mer jämlik strokerehabilitering.

• Öka anslagen till forskning om stroke och utveckling av innovationer för stöd av rehabilitering. Resurserna till strokeforskning står inte i relation till de enorma samhällskostnader som stroke medför. Dessutom ska den forskning som finns tillämpas inom rehabiliteringen så att den kommer de strokedrabbade till nytta i vardagen.
• Mer resurser till rehabilitering för att minska lidandet hos de drabbade. Den strokedrabbade ska bli så bra som möjligt. Mer kompetens och utbildning hos anställda inom strokevården behövs.
• Individanpassa rehabiliteringen utifrån den drabbades behov och förutsättningar, så att den kan återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga för att kunna återkomma till ett självständigt liv.
• Alla strokedrabbade ska ha rätt till en personlig kontaktperson i rehabiliteringsfasen som kan informera, guida, hjälpa och driva den drabbades egna behov och önskemål för att se till att den får det den har behov av – oavsett huvudman för verksamheten.
• Bättre samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän – Sveriges kommuner och landsting och ansvariga politiker ska ta ett större ansvar för samordning av rehabiliteringskedjan.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20618/2017-5-13.pdf