Nytt forskningsanslag kan lösa gåtan kring den emotionella ohälsan

Hjärnfondens givare håller igång svensk hjärnforskning. Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Hjärnfonden i veckan dela ut 26,5 miljoner kronor till 47 svenska forskningsprojekt. Men trots att svensk hjärnforskning ligger i framkant är det alldeles för lite resurser i förhållande till behovet och de stora samhällskostnader som hjärnsjukdomar orsakar.

 När Hjärnfonden delar ut årets forskningsanslag får tre forskare från Uppsala universitet minst 500 000 kronor vardera till forskning om beroende och barn- och ungdomspsykiatri. Professor Åsa Mackenzie är en av de forskare som med stöd från Hjärnfonden kan studera vad som händer i hjärnan när vi saknar motivation, vilket är det huvudsakliga symtom vid neuropsykiatriska sjukdomar som depression, beroende och schizofreni. För att förstå vad som händer i hjärnan när vi gör våra val, de känslor vi känner när vi utför en handling och vad som styr handlingen i vårt dagliga liv, måste man först studera vilka celltyper som gör vad i den friska hjärnan.

-  Hjärnan är så otroligt komplicerad och de här systemen är helt centrala i vårt dagliga liv. Tidigare forskning har varit mer fokuserad på belöningssystemet men vi förstår att vi måste väga in samspelet med det omvända, när motivationen saknas, eftersom obalans leder till sjukdom. Att vi fortfarande kan hitta nya grupper av celler i hjärnan visar att det också finns nya cellgrupper att rikta behandling mot.Stödet från Hjärnfonden betyder oerhört mycket för kontinuiteten i forskningsarbetet och för att få fram förbättrade behandlingsmetoder vid neuropsykiatriska sjukdomar, säger Åsa Mackenzie.

Med forskningsmedel som Åsa och hennes forskargrupp fick från Hjärnfonden förra året har de hittat tidigare helt okända celltyper som ligger mitt bland belöningscellerna men som istället ger oss en känsla av missmod. De vet nu vad som skiljer de olika celltyperna åt, men nu väntar utmaningen att förstå varför. I studien vill man finna ut vad det är hos den ena celltypen som gör att de ger oss en känsla av lycka och belöning och den andra en känsla av nedstämdhet och gör oss omotiverade.

-  Det är gåvor, testamenten och donationer som gör det möjligt att finansiera svensk hjärnforskning. Hjärnfonden får inga statliga medel och statens anslag till hjärnforskningen täcker långt ifrån de behov som finns. I Sverige kostar hjärnsjukdomar samhället 165 miljarder kronor per år och mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom. Privatpersoner och företags engagemang och vilja att ge är en förutsättning för att betydelsefulla forskningsprojekt inom hjärnans ohälsa kan leda till att livsviktiga frågor besvaras och i förlängningen räddar liv, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.