Nytt forskningsstöd från Hjärnfonden ska minska återfall bland rökare

Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark vid Göteborgs universitet, med stöd från Hjärnfondens forskningsanslag, finna en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk.

Tio forskare från Göteborg får dela på 6.5 miljoner kronor när Hjärnfonden i veckan delar ut 50 miljoner kronor till 78 svenska forskningsprojekt. Forskningspengarna går till bland annat beroende, Bipolär sjukdom och strokerehabilitering.
Läkemedel för rökavvänjning är ingen nyhet men Louise Adermarks forskargrupp vid Göteborgs universitet vill förstå hur nikotinberoende påverkar hjärnan och hur man kan undvika att falla tillbaka i ett nikotinmissbruk när man väl lyckats sluta röka. Drogberoende är en kronisk sjukdom som kännetecknas av kontrollförlust. Det åstadkommer förändringar i hjärnan som gör det svårt att motstå återfall.

- Vi vet fortfarande väldigt lite om hjärnan. Genom att kartlägga hur beroendeframkallande substanser påverkar signaleringen i hjärnan och hur detta på sikt kan leda till förändrade beteenden hoppas vi också kunna få en ökad förståelse för hur balansen i hjärnan kan återställas, säger Louise Adermark, docent vid Göteborgs universitet.

En gång rökare - alltid rökare?
I hjärnan sitter en nervcellsgrupp som kallas striatum. Forskning visar att nikotinet i cigaretten först frisätter belöningssubstansen dopamin i den ena delen av striatum vilket ger rökaren en behaglig känsla. Men vid fortsatt rökning kopplas andra delar av striatum in istället och till slut hamnar ”drogminnet” i den del av hjärnan som förknippas med vanebildning. Beteendet etableras och man blir beroende. Förändringarna i den vanebildande delen av striatum tog tid att etablera och efter 7 månader utan nikotin hade de normaliserats. Men om nikotin togs igen, som vid ett återfall, kom förändringarna i hjärnan direkt tillbaka igen. Forskarna tror att det tidigare intaget skapat en ökad känslighet för drogen, som kanske kvarstår hela livet.

- Tobaksrökning är fortfarande den enskilda faktor som har störst negativ påverkan på folkhälsan och medför enorma samhällskostnader. Det är en beroendesjukdom vilket gör att många behöver hjälp att sluta. Om forskningen kan finna behandlingsvägar för att minska återfall skulle det vara en stor samhällsvinst, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Fakta om Hjärnfondens anslagsutdelning 2016
• Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.
• Totalt 78 forskningsprojekt
• 50 miljoner i anslag
• 22 - 2-åriga
• 56 - 1 åriga
• Ökning av anslag till yngre forskare. Flest anslag utdelade till 70-talister - 38%
• 78 av totalt 256 ansökningar blev beviljade (c:a 30%)

Forskningsanslag till Göteborgs universitet
Mikael Landén, Bipolär sjukdom
Ingmar Skoog, Alzheimers sjukdom
Peter Carlsson, Hjärnans blodkärl
Bo Söderpalm, Beroende
Marcela Pekna, Barnhjärnan
Susanna Cardell, MS och annan neuroinflammation
Louise Adermark, Beroende
Elisabet Jerlhag Holm, Beroende
Katharina Stibrant Sunnerhagen, Rehabilitering Stroke

För mer information kontakta
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Louise Adermark, docent Göteborgs universitet, 0709-954 43 59 louise.adermark@neuro.gu.se