Pengar till Alzheimerforskning kan bidra till tidigare diagnostisering

När Hjärnfonden delar ut forskningsanslag får sex forskare vid Göteborgs universitet minst 500 000 kronor vardera till forskning om Alzheimers sjukdom, barnhjärnan, depression och stroke.Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet är en av de forskare som med hjälp av Hjärnfondens stöd kan utveckla biokemiska tester, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom. Biomarkörer kan användas för att tidigare kunna ställa en säker diagnos, vilket är viktigt då 15-20 procent får fel diagnos på grund av att symtomen lätt kan blandas ihop med minnesstörning vid åldrande eller andra hjärnsjukdomar. Biomarkörer är också viktiga i klinisk forskning, för att studera och förstå sjukdomsmekanismer direkt hos människor, liksom i testning av nya läkemedel, då resultat från olika djurmodeller visats vara alltför osäkra. Idag finns biomarkörer som kan mätas i ryggvätskeprov för flera av de molekylära sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom så som bildningen av plack (β-amyloid) och neurofibriller (tau protein). Men det räcker inte, det krävs flera tester, inte minst för att mäta skadan på nervcellernas kontakter (synapser) för att fullt ut förstå sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom.

-  Genom mer kunskap om hur man kan identifiera nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom skulle diagnostisering kunna göras mycket enklare med hjälp av ett blodprov, säger Kaj Blennow. Vi arbetar med en ny ultrakänslig metodik och har flera mycket lovande biomarkörer för nervcellsskada som går att mäta i ett vanligt blodprov. Denna typ av tester skulle kunna användas tex. i primärvården som stöd för att identifiera de patienter som behöver genomgå en grundlig utredning på specialistklinik, där en tidigare diagnos kan ställas och specifik behandling sättas in.

De biokemiska testerna som Blennows team kan göra med hjälp av Hjärnfondens stöd har också stor betydelse för utvecklingen av läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Flera nya läkemedel mot just β-amyloid plack testas idag i stora läkemedelsstudier, och preliminära resultat är mycket lovande. Förhoppningsvis kan dessa läkemedel vara tillgängliga inom de närmaste åren, och då kommer det att finnas ett mycket stort behov av just både känsliga och exakta men även enkla och billiga tester för att ställa en tidig diagnos.

-  Det är gåvor, testamenten och donationer som gör det möjligt att finansiera svensk hjärnforskning, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare på Hjärnfonden. Fonden får inga statliga medel och statens anslag till hjärnforskningen täcker långt ifrån de behov som finns. Privatpersoner och företags engagemang och vilja att ge är en förutsättning för att betydelsefulla forskningsprojekt som till exempel inom Alzheimers sjukdom kan leda till att livsviktiga frågor besvaras och i förlängningen räddar liv.

Forskare vid Göteborgs universitet som får anslag av Hjärnfonden
Namn                 Område
Kaj Blennow        Alzheimers sjukdom och övrig demens
Elias Eriksson     Depression
Henrik Hagberg   Barnhjärnan
Carina Mallard     Barnhjärnan
Milos Pekny         Stroke
Henrik Zetterberg Alzheimers sjukdom och övrig demens

Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.