Hjo Kommuns resultat i korthet i jämförelse med Öppna jämförelser Folkhälsa 2009

Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen – offentliga och privata sektorn, frivilligorganisationer och inte minst den enskilda människan.

Men, kommuner och landsting/regioner har ett omfattande och ett gemensamt ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare.

Det är andra gången ”Öppna jämförelser folkhälsa” genomförs i landet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har presenterat Öppna jämförelser sedan 2006 inom olika områden.

Syfte: Öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer

Stimulera till analyser av sin verksamhet

Lära av varandra och därigenom förbättra kvaliteten och effektivisera

En förhoppning är dessutom att resultaten ska ge nytt underlag till arbetet med att minska hälsoklyftorna i befolkningen. Ojämlikheter i folkhälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden. Att arbeta för en jämlik hälsa finns fastlagt i mål på olika samhällsnivåer, både nationellt och internationellt perspektiv. Det övergripande nationella folkhälsopolitiska målet är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

Indikatorerna bygger på data som hämtats från befintliga register och enkäter som genomförs regelbundet. Resultaten redovisas på landstings-/länsnivå (kvinnor och män) samt på kommunnivå.

Hjo kommuns resultat i korthet i jämförelse med Öppna jämförelser Folkhälsa 2009

Av de 41 indikatorer som redovisas i öppna jämförelser 2014 redovisas 32 indikatorer på kommunnivå. Av de 32 indikatorer som redovisas på kommun nivå kan man för Hjo kommun följa 28 indikatorer sedan föregående rapport 2009. Det är svårt att härleda vilka effekter som kommer av enskilda satsningar, folkhälsa och dess indikatorer påverkas av en mängd olika faktorer.

Positiva resultat

• Liksom i riket har Hjo en mindre andel som insjuknat i hjärtinfarkt i förhållande till 2009. Studier har visat att nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka. Både regionen och kommunen kan påverka incidensen genom att arbeta med matvanor och livsmedel, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, narkotika, dopning inom befintlig verksamhet.
• Färre personer upplever nedsatt psykisk välbefinnande, det är framförallt kvinnor som uppger störst förbättring i jämförelse med 2009. I jämförelse med Västra Götalandsregionen och Riket har kommunen en lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Flera verksamheter kan ha betydelse för indikatorns värde, exempelvis psykiatrin, primärvård, socialtjänst, kultur och fritid, arbetsgivare.
• Fler som 2014 uppger sitt självskattade allmäntillstånd som bra, där kvinnor står för störst förbättring, men fortfarande uppger kvinnor sitt allmäntillstånd som något sämre än i jämförelse med männen i Hjo. Flera verksamheter kan ha betydelse för indikatorns värde, exempelvis skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, kultur och fritid, stadsplanering, bostadsförvaltning, arbetsgivare.
• Valdeltagandet i kommunalvalet har ökat från 83,6 % till 86,3.
• Andelen dagligrökare har minskat bland kvinnorna i förhållande till 2009. Här ligger nu kommunen i nivå med Västra Götalandsregionen och Riket. Flera verksamheter kan ha betydelse för indikatorns värde, exempelvis grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård.

Utmaningar

• Kommunen har en särskild utmaning i jämförelse med Västra Götalandsregionen och Riket när det gäller indikatorn fetma. Andelen personer som uppger Body Mass Index (BMI) till över 30 (fetma) har ökat sedan rapporten 2009. Ökningen är lika bland män och kvinnor, men fortfarande svarar kvinnorna för den största andelen fetma.
• Andelen av befolkningen 25 – 64 år som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst 6 månader har ökat sedan tidigare rapport. Kvinnornas ökning har varit något större än männens men fortfarande har männen en något högre total andel. I jämförelse med Västra Götalandsregionen och Riket har Hjo en lägre andel långtidsarbetslösa.
• Andel vuxna (18 år och äldre) biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 mån. under året) har ökat. I jämförelse med Västra Götalandsregionen och Riket har kommunen en lägre andel med ekonomiskt bistånd.
• Andelen personer som uppgivit att de äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 ggr/dag har minskat. Det är kvinnorna som uppger den största minskningen.
• Medellivslängden bland både män och kvinnor har minska i förhållande till 2009-års rapport. Medellivslängden för kvinnor enligt rapporten är 82,9 år (riket 83,6) och för männen79,5 år (riket 79,7 år). Faktorer som påvekar medellivslängden finns på såväl övergripande strukturell samhällsnivå som på individnivå genom individuella val, som t ex kost- och motionsvanor.