​Beskrivningar av molntjänster påverkar vår verklighet

Molntjänster ingår numera ganska självklart i mångas vardag. Vad de flesta nog inte tänker på är att hur vi pratar om dessa tjänster hänger ihop med hur de faktiskt uppfattas och tas förgivna. Doktoranden Maria Lindh vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, har analyserat dessa samband.

– Det språk vi använder i beskrivningen av molntjänsterna, och IT över huvud, taget legitimerar dem, säger Maria Lindh. Genom ordval och uttryck har en gemensam förståelse för molntjänsterna skapats, vilket legitimerar införandet av den nya tekniken och gör oss tillvanda vid den. Vi ifrågasätter inte eftersom det kan uppfattas som teknikfientligt och bakåtsträvande. Det gör oss också lite tekniknaiva, där vi inte alltid tar sådant som integritetsproblem på allvar. Eftersom IT är så integrerat i våra liv är det viktigt att belysa dessa frågor, så att medvetenheten om dem ökar.

Hennes utgångspunkt i avhandlingen Cloudy talks: Exploring accounts about cloud computing är att språket formar vår uppfattning av verkligheten och till exempel skapar en bild av vad vi uppfattar att en molntjänst är och hur den kan användas.

– Jag tycker att många molntjänster är bra och använder dem själv.

Maria Lindhs avhandling baseras på fyra artiklar, där tre av dem är samförfattade med en eller två handledare. Tillsammans bildar artiklarna en helhet. I den första har hon undersökt och analyserat hur IT beskrivs i skrifter och rapporter från 1950-talet och fram till nutid. På 1950- och 1960-talen, när datorn var i sin linda, handlade det mycket om att uttrycka föreställningar om vad IT skulle kunna användas till i termer som visar hur tillgängligt och självklart det skulle vara i alla människors vardag. Här användes ofta det engelska ordet ”utility”, något som finns lättåtkomligt och användbart, ungefär som vatten i kranen eller el i ledningarna. Redan då fanns också tankar om att IT skulle komma att användas för vardagsgöromål som shopping eller att betala räkningar. Detta sätt att förklara och uppfatta IT som ett neutralt hjälpmedel diskuteras i avhandlingen.

– I den andra artikeln har dokumentation kring skolorna i en svensk skolorganisation med ett trettiotal skolor som var väldigt tidiga med att implementera Google Apps for Education undersökts, hur de pratade om införandet och varför de valde att använda just denna tjänst. En aspekt i användandet av denna tjänst i skolan är integritetsfrågor.

Motsägelsefulla sekretessregler

Frågan om integritet har i den tredje artikeln blivit ytterligare belyst, när Maria Lindh har granskat Googles sekretessregler.

– De är motsägelsefulla, säger hon. Google hävdar att de inte är intresserade av användarens data utan att tala om vad de menar med den termen, samtidigt som de samlar på all information och gör algoritmiska profiler av alla användare och skapar en samlad bild utifrån användarens sökbeteenden i alla olika medier. Eftersom eleverna i ovan nämnda skolor har sina egna sökbeteenden är det inte svårt att identifiera dem.

I den fjärde artikeln har bland annat Youtubeklipp studerats, där ledare för de största leverantörerna av molntjänster beskriver sina visioner och sina produkter. Där talas det nästan inte alls om IT som ett neutralt verktyg, utan här är fokus på hur tjänsterna kommer att förändra användarnas liv. Aktörer pratar underförstått eller öppet om risken att halka efter och inte hänga med i utvecklingen, om man inte använder tjänsterna.

– Dessa filmer görs väldigt snyggt, med häftig musik och andra effekter. Även om de kanske har kommit till på ett event för branschen är de tillgängliga för vem som helst på Youtube och får en stor spridning. Jag menar att det språk som används med termer som att tekniken är revolutionerande och livsförändrande gör att det blir svårare att ställa sig kritisk och ifrågasätta tekniken. Dessutom skolar vi in våra barn till att använda dessa tjänster, genom att de är självklara i skolan och i hemmet. Ju mer data aktörerna samlar in om oss desto mer kunskap skapas om oss för att utveckla nya tjänster som utvecklarna bedömer ska passa våra framtida behov.

Fakta:

Avhandlingens titel: Cloudy talks: Exploring accounts about cloud computing

Område: Biblioteks- och informationsvetenskap

Huvudhandledare: Professor Jan Nolin, Högskolan i Borås

Opponent: Docent Bertil Rolandsson, Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Maria Lindh disputerade vid Högskolan i Borås inom området Biblioteks- och informationsvetenskap den 10 februari.

Kontakt:

Maria Lindh

Tfn: 033-435 59 05
E-post: maria.lindh@hb.se