Delaktighet i beslut viktigt för ambulanspatienters tillit till vården

Kan patienter med behov av primärvård uppleva tillit till vården om ambulanssjuksköterskan hänvisar till vårdcentral? Och är det patientsäkert? Gabriella Norberg Boysen, som nyligen har disputerat i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, forskar om detta.

Gabriella Norberg Boysen är själv ambulanssjuksköterska och har varit mån om att fortsätta detta arbete på deltid under hela sin doktorandtid. Hon är den första som disputerar i vårdvetenskap i Högskolan i Borås egen regi. Det viktigaste resultatet i hennes forskning beskriver hon så här:

– Det är framför allt livsvärldsrösten* som främjar tillit till de fyra vårdgivare som bildar den prehospitala vårdkedjan, alltså att till exempel ambulanspersonalen bjuder in till dialog som utgår från patientens upplevelser med frågor som ”hur är det för dig?” eller ”hur påverkar detta dig i ditt liv?”. Det är viktigt att en medicinsk bedömning görs utifrån en helhet och inte enbart utifrån det symtom patienten har. Den prehospitala vårdkedjan i det här projektet innebär att patienter ringer larmcentralen, 112, och får ambulanssjukvård. Därefter kan ambulanssjuksköterskan hänvisa till primärvård, alltså vårdcentraler, eller akutmottagning.

Ambulanspersonal avgör vårdbehov

Bakgrunden till hennes forskning är att en ny vårdmodell tillämpas i delar av Västra Götalandsregionen, där patienter numera körs antingen till primärvården eller till en akutmottagning på sjukhus. Tidigare kördes alla patienter till sjukhus, men nu ska ambulanspersonalen avgöra vilka som har ett vårdbehov som bäst kan tillgodoses på en vårdcentral. Avhandlingen baseras på fyra delstudier.

– Först tog jag reda på hur många patienter som kunde vårdas på vårdcentralen, och om det fanns några typiska karaktäristika för att kunna identifiera dem och deras vårdbehov, säger hon. Detta undersökte jag genom en retrospektiv journalgranskning med omkring 3 000 journaler.

Det visade sig att 16 procent av ambulanspatienterna skulle ha kunnat få sin vård inom primärvården, men att de inte alls är någon homogen grupp: de hade nästan alla tänkbara symtom och de återfanns bland alla larmkategorier, det vill säga allvarlighetsgraden på utlarmningen från larmcentralen.

Skapade nytt mätinstrument

Nästa steg var att mäta hur stor tillit patienterna kände till den prehospitala vårdkedjan.

– För att göra det måste jag först skapa ett mätinstrument, en enkät, för det fanns inget sådant för den här typen av undersökning i just det här sammanhanget, säger Gabriella Norberg Boysen. Där definierade jag ett hundratal påståenden. Dessa minskades sedan i antal genom ett urval och testades på patienter, för att därefter analyseras.

Därefter undersökte hon med hjälp av mätinstrumentet hur stor tillit till vården patienterna kände, och om det var skillnad i tillit mellan de som kördes till vårdcentral och de som kördes till sjukhus. De patienter som kunde vara aktuella för primärvård lottades slumpmässigt till antingen primärvård eller sjukhusvård.

Det fanns inte några signifikanta skillnader avseende tillit, oavsett var patienten erhöll sin vård, på vårdcentral eller på akutmottagning.

– Jag tittade också på patientsäkerheten och kom då fram till att 11–19 procent av patienterna utsattes för någon typ av ogynnsam händelse i samband med den nya vårdmodellen, säger hon. Det kunde till exempel vara sekundärtransporter*, eller potentiellt allvarliga sjukdomstillstånd, som hjärtinfarkt, kotfraktur eller njursvikt. Detta innebär att några patienter som bedömdes ha primärvårdsbehov sannolikt hade fått en felaktig bedömning. Detta bekräftar att patienterna är svåra att bedöma.

Bemötandet har betydelse

I den fjärde studien följde hon upp med intervjuer av några patienter som lottats till primärvård i föregående studie.

– Där visade det sig att personalens bemötande har den allra största betydelsen för hur stor tillit de känner, kärnan i relationen beskrivs som delad kommunikation. Att personalen bryr sig om att lyssna och patienten får berätta sin historia ökar möjligheten för patienttillit, och att man får vara med och ta beslutet att åka till vårdcentralen.

Gabriella Norberg Boysen kommer nu att fortsätta forska och undervisa vid Högskolan i Borås, men också att fortsätta arbeta deltid som ambulanssjuksköterska.

– Forskning om prehospital vård är ett relativt nytt område där det behövs massor av ny forskning, säger hon. Jag har till exempel saknat ett beslutsstöd för ambulanspersonalen som grundar sig på evidens. Det finns beslutsstöd, men inget evidensbaserat. Vi behöver också lyfta livsvärldsrösten i akutsjukvården genom ytterligare forskning, vilket är speciellt betydelsefullt i akutmedicinska vårdmiljöer.

Vårdforskning viktig för försäkringsbolag

Gabriella Norberg Boysens forskning har delfinansierats av Länsförsäkringar Älvsborg. Kommunikationschef Kerstin Häregård förklarar varför vårdforskning är en viktig fråga för ett försäkringsbolag.

– Vi vill skapa ett tryggt samhälle och en trygg framtid. Det känns väldigt naturligt med tanke på att vi är ett lokalt och kundägt bolag. Att stötta forskning vid Högskolan i Borås är därför självklart för oss och vi ser det som en investering i framtiden. Gabriellas forskning är intressant ur flera perspektiv och kan i förlängningen leda till en bättre och mer anpassad vård. Det har vi alla stor nytta av.

Gabriella Norberg Boysen berättar om sin forskning, se videon:

Läs mer

Gabriella Norberg Boysen disputerade i vårdvetenskap inom området Människan i vården vid Högskolan i Borås den 13 oktober.

Läs avhandlingen ”Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan: Ändamålsenlig vårdnivå för patienter med primärvårdsbehov”.

Läs mer om Gabriella Norberg Boysens forskning.

Läs mer om livsvärldsforskning vid Högskolan i Borås. 

Läs mer om forskningen inom området Människan i vården. 

Ord:

*Livsvärldsrösten – den enskilda individens egna kunskaper och erfarenheter

*Sekundärtransport – när patienten flyttas en andra gång med ambulanstransport

Kontakt

Gabriella Norberg Boysen: gabriella.norberg_boysen@hb.se; 0704-560 452