Ny forskning om vårdrummets betydelse

Intensivvårdsrummet utformning har betydelse för vårdande och välbefinnande. Det konstaterar intensivvårdssköterskan och doktoranden Sepideh Olausson som studerat rummet ur tre perspektiv: patientens, närståendes och personalens.

Studierna har genomförts på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige där det bedrivs allmän intensivvård av vuxna patienter.

– Det objektiva intensivvårdsrummet kan mätas, kategoriseras och bedömas utifrån funktionella egenskaper. Men detta säger ingenting om hur rummet upplevs och vilken betydelse det har för vårdandet, samt för de personer som bebor platsen och rummet, säger Sepideh Olausson i förordet till sin avhandling.

Under sju års tid har Sepideh Olausson studerat vårdrummets betydelse utifrån personalens, patientens och närståendes perspektiv, som doktorand vid Högskolan i Borås. Nyligen disputerade hon vid Linnéuniversitetet. Med hjälp av fotografier med motiv som intar patientens, personalens och de närståendes perspektiv, har hon diskuterat vårdrummets utformning med patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Bilder som underlag

Utifrån bildmaterialet och intervjuerna har Sepideh Olausson kunnat konstatera flera problemområden när det kommer till hur vårdrum och anhörigrum på vissa intensivvårdsavdelningar är utformade idag. Ett exempel är frågan om utrymme.

– Ingen har någon riktig plats. Närstående har ingenstans att vara, de vill gärna vara där men inte störa vården. Personalen vill i sin tur bjuda in närstående i ganska stor utsträckning för många vet att det är viktigt för svårt sjuka att ha en närstående som kan ge stöd. Men det är svårt att ge anhöriga tillräckligt utrymme, det är trångt. Och då måste sjuksköterskorna prioritera mellan vissa uppgifter och det som gynnar patientens välbefinnande. Jag menar att det inte skulle behöva vara så. Idag skulle vi kunna göra både och, säger Sepideh Olausson.

Trångt och problematiskt

Ett exempel på problematik som är gemensam för alla tre grupperna hon studerar i avhandlingen är bristen på integritet i patientrummet på intensivvårdsavdelningen. Vård i stora, öppna fler bäddssalar äventyrar och försvårar sekretess och andra känsliga uppgifter.

– Rummen är utformade på ett sätt där allt ska vara synligt, alla ser och hör allt. Jag studerar inte samband i min avhandling, men där kan jag säga att forskningslitteraturen föreslår ett direkt samband mellan visualisering och dödlighet, för man måste kunna se patienten för att kunna bedöma patientens tillstånd i tid. Ser man dem inte och inte har full koll är det stor risk att man missar försämringar, menar Sepideh. Detta gör ju att draperierna mellan vårdplatserna inte används, för då ser de ju inte de andra patienterna.

Sepideh Olaussons avhandling heter ”Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande -patienters, närståendes och vårdpersonalens perspektiv.”

Mer information

Sepideh Olausson, Filosofie doktor, på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås

Telefon: 033-435 47 66, eller 0709-108204. E-post: sepideh.olausson@hb.se

Avhandlingen

http://bada.hb.se/handle/2320/13712

Text: Erik Holmlund
Foto: från forskningen