Antalet sjukskrivningar med psykisk diagnos har exploderat

Det  finns vetenskapligt klara belägg för att arbetet både kan orsaka  psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa visar en kunskapsöversikt som en  grupp forskare, bland annat från Högskolan i Gävle, gjort.

Forskningsrådet  Forte fick 2013 ett uppdrag av regeringen att undersöka vad arbetet har  för betydelse för den psykiska hälsan. Idag presenterades forskarnas  rapport i en debattartikel i DN.

Sjukfall i psykiatriska diagnoser +48 procent
Antalet  pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser, som sömnbesvär och nervösa  besvär, ökade med 48 procent mellan 2012-2014 och utgör nu 40 procent av  samtliga sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion.

Detta kostar miljarder
Kostnaderna  för sjukskrivningar var 2012 lågt räknat 6,5 miljarder kronor. Och då  är varken det mänskliga lidandet, produktionsbortfall, extra kostnader  för arbetsgivaren, minskade skatteintäkter eller individens kostnader  inräknade.

Varför blir en del sjukskrivna
Många  fler har psykiska symtom som påverkar hälsan än som är sjukskrivna  för  psykisk sjukdom. Upp till en tredjedel har symtom som skulle föranleda  diagnosen ångest- eller depressionstillstånd. De flesta av dessa  personer är dock i arbete eftersom endast några få procent är  sjukskrivna med sådan diagnos.

En angelägen fråga  att besvara är vad det är som gör att många människor med psykiska  besvär klarar att arbeta och en ökad forskning på ”friskfaktorer” för  personer med sjukdomar är ett viktigt område.

Riskfaktorer i arbetslivet
Det finns ett tydligt vetenskapligt samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.

Vanliga riskfaktorer i arbetslivet är:

• Psykiskt ansträngande arbete
• Arbeten med höga krav
• Låg kontroll eller en kombination av dessa faktorer
• Så kallat spänt arbete
• Att uppleva obalans mellan ansträngning och belöning
• Upplevd orättvisa på arbetsplatsen
• Understimulering med liten möjlighet att använda sin förmåga och utvecklas i jobbet
• Konflikter på arbetsplatsen
• Rollotydlighet

Kvinnor  är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, men om kvinnor och män  utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av  psykisk ohälsa lika. 

Arbetets positiva effekter överväger
Arbetets  positiva effekter överväger generellt och är större än de skadliga  effekterna av längre tids arbetslöshet eller sjukfrånvaro.

Men  det finns arbeten som är skadliga, ibland rent allmänt, ibland för mer  sårbara individer. Vissa arbeten är möjliga att utföra även vid sjukdom,  medan andra kan vara svåra att klara med psykiska besvär.

Vad göra
Att  återvända till arbetet efter en lång sjukskrivning på grund av psykisk  ohälsa är en process som måste involvera många: den sjukskrivna,  arbetsgivaren, arbetsförmedlingen, försäkringsinstanser och hälso- och  sjukvården.

Forskarna vet idag inte vilken åtgärd  som är mest effektiv när någon ska återgå till arbete efter  sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Men man  vet att arbetsplatsen måste vara involverad för att medarbetaren ska  komma tillbaka i arbete på ett bra sätt oavsett vad den psykiska ohälsan  orsakas av.

Hög tid att chefer tar sitt ansvar
Det  finns flera friskfaktorer i arbetet som visat sig minska risken för  psykisk ohälsa och som bör användas i det förebyggande arbetet.

• Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande)
• Kontroll i arbetet
• Balans mellan arbetsinsats och belöning
• Medinflytande och självbestämmande
• Tydliga mål
• Anställningstrygghet
• Balans mellan arbete och fritid

Det  finns starka mänskliga, företagsekonomiska och samhälleliga skäl att  försöka vända trenden med ökande sjukskrivningar på grund av psykisk  ohälsa. 

Personer i arbetsledande ställning har  ett stort ansvar för att förändra nuvarande arbetsförhållanden. Det är  sannolikt betydligt effektivare att sätta in åtgärder innan människor  blivit sjukskrivna.

Berätta mer
Per Lindberg, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle:

Vad blir konsekvenserna om detta får fortsätta?
Jag  vill börja med att säga att det inte kommer att fortsätta att bli värre  och värre tills alla är sjukskrivna för psykisk sjukdom. Det kommer att  stanna av.

Men sjukskrivningar (eller enbart ohälsa) medför  oerhörda kostnader och lidande för både direkt inblandade och för  anhöriga och alla skattebetalare som står för notan.

Varje möjlig åtgärd som kan förebygga psykisk ohälsa och/eller främjar psykisk hälsa skall vi noga överväga.

Varför kommer detta nu?
Det  ingick inte i vårt uppdrag att undersöka förekomst och förändringar av  vare sig psykisk sjukdom eller sjukskrivningar på grund av psykiatrisk  diagnos, enbart att klarlägga dagens kunskap vad gäller koppling  arbete-psykisk ohälsa.

Jag tror inte någon riktigt vet, och jag  vill inte ge mig in på att spekulera. Vi skall dock komma ihåg att  ökningen kommer från historisk låga nivåer och att sjukskrivningstalen  varierar över tid och beror på många faktorer, bl.a regelsystemet.

Vad är mest angeläget att åtgärda snabbt?
Inget går att åtgärda riktigt snabbt. Jag tror man måste tänka långsiktigt om man skall nå bestående förändringar.

En  sak som definitivt går att påverka redan nu är att minska de negativa  påfrestningarna i arbetslivet. Dessa är dock inte den enda orsaken till  stressreaktioner, ohälsa, privatliv, samhällsnormer och disposition är  andra orsaker.

Man bör också fråga sig om alla  sjukskrivningar pga psykisk ohälsa är av godo, om de verkligen hjälper  individen, de kan ofta vara kontraproduktiva genom att befästa en  sjukroll och medikalisera en normal reaktion.

Vår översikt visar  att många klarar att arbeta trots sviktande psykisk hälsa. Detta bör  studeras mer. Vilka är de? Hur hanterar de sin situation? Vad kan vi  lära av dem?

Vad kommer den närmaste forskningen att inrikta sig på?
Det  beror på vilka medel och för vad som tilldelas forskningen.  Kunskapsöversikten ger en hel rad av exempel på områden där vi behöver  mer kunskap inte minst med ett hälsofrämjande, hållbart perspektiv.

Vilka har varit inblandade?
Det är många inblandade, från vårt eget lärosäte och från andra, vilket är extra roligt.

Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Per Lindberg, universitetslektor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle
Lisa Ekselius, professor i psykiatri, Uppsala Universitet
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Christer Hogstedt, professor i arbetsmedicin, forskare, Karolinska Institutet
Thomas Karlsson, fil.mag, doktorand, Högskolan i Gävle
Magnus Helgesson, med.dr, forskare, Uppsala Universitet
Bo Johansson, fil.kand, doktorand, Uppsala Universitet

För mer information, v v kontakta:
Per Lindberg, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle:
Telefon: 026-648759, 070-968 96 86
E-post: per.lindberg@hig.se

Text:Douglas Öhrbom