Landskapet som gick upp i rök

Branden i Västmanland har inte bara orsakat materiella och ekonomiska skador, den tog också platserna människorna fäster sina minnen vid.

Skogsbranden i augusti och september 2014, som startade i Sala kommun och orsakade omfattande skador i grannkommunerna Norberg, Fagersta och Surahammar, har lett till en drastiskt förändrad karaktär i området.

- Det finns nästan ingen forskning knuten till landskap som förändras på det här sättet, säger Igor Knez minnesforskare vid Högskolan i Gävle.

Han och fem forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har nu fått ca 4 miljoner från Formas för att undersöka hur den identitet som är knuten till landskapet, har påverkats för de människor som före branden betraktade det berörda området som sitt vardagliga landskap.

En plats för minnena att fästa vid

Landskapets identitet kan sägas vara den betydelse som vår omgivning har för vilka vi är. Den utvecklas över tiden genom människors relationer till det omgivande landskapet, som blir en plats för minnena att fästa vid.

Branden har därför inte bara orsakat materiella och ekonomiska skador utan också skapat existentiella förluster. 

Vad återstår

I studien vill forskarna se vad som återstår av den landskapsrelaterade identiteten efter branden och hur kan detta användas som underlag i beslut för framtiden för det drabbade området.

Forskargruppen är tvärvetenskaplig och består av en miljökommunikatör, en psykolog samt landskapsplanerare. Den tvärvetenskapliga samansättningen kommer att bidra till att utveckla en bredare förståelse av detta ämne.

Treårig studie

Den treåriga studien syftar till att nå ökad kunskap om identitet som är knuten till landskapet i brandområdet, både före och efter händelsen.

  
• Vad i landskapet var viktigt innan branden?
 
• Vad finns nu kvar av det som var viktigt? 
 
• Kan det återskapas?

-  Efter andra världskriget i Europa så byggdes många städer upp igen för att se så exakt lika ut som innan förstörelsen, så att människorna kunde få tillbaka sin identitet och sin historia, säger Igor Knez.

För mer information, v v kontakta:
Igor Knez, professor i psykologi, Högskolan i Gävle
Telefon: 648111
E-post: igor.knez@hig.se