Mångfaldsbarometern 2014 visar att fler är positiva till mångfalden - men det finns orosmoln

73 procent uppger att de är positiva till mångfald i det svenska  samhället och det är en liten ökning sedan fjolårets mätning. Samtidigt  är andelen med extremt negativa attityder större än någonsin, över 7  procent. Det visar Mångfaldsbarometern, den årliga studie som undersöker  den svenska befolkningens attityd till etnisk mångfald.

Högskolan  i Gävle vill med den årliga Mångfaldsbarometern bidra till diskussionen  om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets  attityder är viktig eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida  samhällsklimatet.

Fler positiva, fler extremt negativa

Enligt  Mångfaldsbarometerns Index för Globala attityder är i årets mätning  fortfarande en klar majoritet (73,5 procent) av den svenska befolkningen  över 18 år positiva till mångfalden. Andelen positiva är på ungefär  samma nivå som året innan.

Men det förekommer också  extremt negativa attityder bland befolkningen. De som klassificeras som  personer med dessa extremt negativa attityder till mångfalden uppgick  till 4,1 procent vid det första mättillfället 2005. 2014 ligger siffran  på 7,2 procent, vilket är en signifikant ökning från 2005. Detta är  också en ökande trend sedan 2011.

Polarisering

Detta  resultat innebär att man kan skönja en viss grad av polarisering av  attityderna till mångfald, både andelen positiva och extremt negativa  ökar. Däremot blir andelen osäkra färre.

Beroende  på vad som händer i det svenska samhället, speciellt om den höga  arbetslösheten biter sig fast, skulle gruppen som är extremt negativ  kunna öka. Och vid t ex allvarliga kriser där det svenska samhället  känner sig hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem  kunna öka uppemot uppskattningsvis 36 procent

2014  var det nämligen 35,8 procent av befolkningen som angav att de har en  negativ syn på invandrare i den meningen att dessa anses komma till  Sverige enbart för att dra nytta av landets sociala förmåner.

Kvinnor, unga och högutbildade är mer positiva

Kvinnor,  personer med högskoleutbildning, boende i storstäder samt den yngre  åldersgruppen är i större utsträckning än andra samhällsgrupper mer  positiva. Utbildningsnivå är bland dessa faktorer den viktigaste  förklaringsvariabeln.

En majoritet av svenskarna är  för invandrares kulturella, språkliga och sociala rättigheter i  Sverige. Dock är en majoritet också för tuffa tag mot invandrare som är  brottslingar. Det finns också en betydande misstänksamhet mot att det är  de sociala förmånerna som är orsaken till att invandrare kommer till  Sverige.

Motstånd bottnar i religion och kultur

Svenskarna  är även i årets undersökning mer positiva till etnisk mångfald när det  handlar om arbete och boende. Motståndet mot mångfald bottnar i större  utsträckning i religion och kultur.

Slöjan och religionen

En  majoritet av befolkningen anser också att muslimska kvinnor är mer  förtryckta än icke-muslimska kvinnor. Attityderna till rättigheten att  bära slöja varierar kraftigt beroende på vilken slöja det handlar om.

En  majoritet av befolkningen (58,1%) anser att religiösa friskolor  motverkar integration. Bara 4,6 procent tar helt eller delvis avstånd  från detta påstående.

Gymnasieutbildade börjar nu  nästan börjar bli lika negativa i frågan som de med grundutbildning.  Noterbart är också att den yngsta gruppen uppvisar en trend mot att bli  mer negativ till religionsaspekten i mångfaldsfrågan.

Var femte svensk umgås aldrig med någon från utomeuropeiska länder

Ungefär  38,0 procent uppger att man aldrig umgås med någon från Afrika, 31,5  procent aldrig med någon från Latinamerika, samt 27,0 procent aldrig med  någon från Asien. En skattning är att ca 20 procent av den svenska  befolkningen aldrig interagerar med dessa grupper.

Ansvariga forskare:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 070-717 19 07
Orlando Mella, professor emeritus i sociologi, Uppsala universitet, 076-852 36 45
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11

För mer information, v v kontakta:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11

Text: Douglas Öhrbom

Professor  emeritus Orlando Mella och docent Irving Palm vid Uppsala universitet  är initiativtagare till Mångfaldsbarometern, en studie som sedan 2005  kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i  Sverige. De har årligen genomfört undersökningen sedan dess. Från och  med 2013 har däremot Högskolan i Gävle, avdelningen för socialt arbete  och psykologi, tagit över ansvaret för Mångfaldsbarometern. Vid  Högskolan i Gävle är professor Fereshteh Ahmadi, med erfarenhet av  forskning om invandrare, ansvarig projektledare. Orlando Mella är dock  fortfarande huvudforskare.