Mångfaldsbarometern 2016 - Förändringar i opinionen

Undersökningen visar att 64 procent är positiva till mångfald vilket är en minskning med ca 10 procentenheter jämfört med 2014. Främst märks förändringen bland kvinnor och de i medelåldern. Detta visar den årliga Mångfaldsbarometern från Högskolan i Gävle.

En märkbar opinionsförskjutning

Idag är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald, men andelen har minskat med 10 procentenheter. En mer negativ inställning till mångfald märks nu bland kvinnor och de i medelåldern och det är den största förskjutningen sedan mätningarna startade år 2005.

Sociala rättigheter

En majoritet tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning.

Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014.

Religion

Attityderna bland kvinnor och akademiker, dvs. grupper som annars varit de mest positiva i tidigare undersökningar, visar en negativ trend.

Nästan hälften hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och de särskiljer då framförallt Islam.

Grannens ursprung

Var tredje föredrar att ha personer födda i Sverige som grannar. Attityderna är betydligt mer negativa om grannen kommer från Afrika eller Mellanöstern.

Den svenska kulturen

Majoriteten är fortfarande för att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen, men attityderna har förändrats negativt.

Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.

Kollegiala erfarenheter är fortfarande goda

Erfarenheterna av att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tid. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter.

Men de negativa attityderna har ökat något sedan 2014, bland annat bland kvinnor.

Hur vill du förklara denna förändring i attityder, Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern?

Det finns två tänkbara faktorer som vi tror kan förklara denna förändring och det har att göra med den politiska och sociala situationen i Sverige och i Europa.

Vi tror att det förändrade politiska klimatet när det gäller immigration i allmänhet och de nyanlända i synnerhet kan ha påverkat synen på mångfald. Vi ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender.

När det gäller den sociala aspekten tror vi att mediabilden, av farliga män från vissa regioner som kommer hit för att begå sexuella övergrepp, kan ha påverkat attityderna negativt särskilt bland kvinnor.

Slutligen vill jag påpeka att de unga är underrepresenterade i undersökningen. Om denna generation, som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade påverkat resultatet.

Jag vill också betona att undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda.

Attityderna har blivit sämre men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Högskolan i Gävle vill med den årliga Mångfaldsbarometern bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets attityder är viktig eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet.

------------------------------------------------------------------------------------------------

För mer information, v v kontakta ansvariga forskare:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 0090-543 50 82 207, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11
Nader Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 070-428 39 65

Text: Douglas Öhrbom